25 april

"I trean nu är det sex elever som redan har jobb!"

Barn- och fritidsprogrammet och yrkesintroduktion hos oss är yrkesprogram som inriktas på arbete som barnskötare efter gymnasiet. Nyckelordet stavas APL – ArbetsPlatsförlagt Lärande. Vi reder ut vad det innebär.

Peter Eckerström och Michaela Wide har olika roller i APL-arbetet. Peter är praktiksamordnare och Michaela yrkeslärare. Peter förbereder eleverna inför APL, pratar med dem om förväntningar, önskemål, tidigare erfarenheter och om egna kontakter. Dessutom kontaktar han alla rektorer i Stockholms län för att hitta praktikplatser. Michaela undervisar i yrkesämnena hälospedagogik, pedagogiskt ledarskap och pedagogiskt arbete. Med andra yrkeslärare konstruerar hon APL-uppgifter, förbereder eleverna och har dessutom trepartssamtal under perioden.

Hur fungerar APL?

-Alla elever har 15 veckor APL, fördelade på fem terminer under tre år. Tiden tas från de tio yrkesämnena som eleverna läser under sina år; tre i ettan, tre i tvåan och fyra i trean, förklarar Peter.

-När eleverna läser hälsopedagogik i ettan, får de en APL-uppgift som går ut på ett rörelsemoment med barnen. När de har skapande i tvåan blir det en skapande-uppgift, flikar Michaela in och fortsätter.

-APL-uppgiften går ut på att kunna koppla teorin till praktik. Det går inte att gå Barn- och fritidsprogrammet utan att göra APL, som alltså är nödvändig för att få godkänt i de tio yrkesämnena.

Klarar alla APL? Vad brukar vara utmanande?

-De elever som har social fobi brukar tycka att det är läskigt med nya, främmande miljöer och behöver hjälp med att ta det första klivet. Vi har exempel på elever som upplevde motstånd i ettan, men som nu i trean kan vara ljusglimtar ute på arbetsplatserna. Att vara med barn är social träning, säger Michaela.

De är alltså anställningsbara efter gymnasiet?

-Ja, alla som gjort bra ifrån sig på APL är det. Mer än 90 procent brukar det handla om, säger Peter.

-I trean nu är det sex elever som redan har fått anställningar! säger Michaela stolt.

Om man upptäcker att man verkligen inte vill jobba som barnskötare eller elevassistent – vad händer då?

-Då har man kanske läst in allmän behörighet och kan söka vidare till högskolan, eller läsa in saknad behörighet på folkhögskola eller komvux. Och om inte annat så har man fått i sig en stor dos livskunskap. Yrkesämnena är mycket livsbejakande, förklarar Michaela.

Försvårar det att eleverna går på ett resursgymnasium?

-Våra elever speglar verkligheten. Om man som pedagog inte kan handleda och jobba med vuxna som kanske har en diagnos, hur ska man då kunna arbeta med barn? Jag har märkt att många av våra elever kan vara extra stöttande med barn som har svårigheter, berättar Michaela.

-Det är därför vi gör besök och har noggranna förberedelser så att såväl elever som handledare får extra stöttning, påpekar Peter.

Till sist, vilket är ert råd till unga som funderar på att gå barn- och fritidsprogrammet eller yrkesintroduktion hos oss?

-Vi kan inte nog betona hur viktigt det är att man verkligen vill gå ut och jobba på förskolor och skolor när man går här. Man måste inte älska barn men man måste ha med barn att göra. Och man ska vara nyfiken och vilja utmana sig själv!

 

Fotnot. Från och med det här läsåret har programmen en extra inriktning mot socialt arbete. Därmed kommer eleverna också att kunna göra APL på LSS-boenden, aktivitetscenter och liknande, förutom skolor och förskolor. Yrkesämnet lärande och växande byts ut mot socialt arbete i årskurs två. Läs mera på våra programblad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.