4 april

Att tydliggöra kunskapskraven med hjälp av nyckelfrågor och lärandematriser

Här är vår specialpedagog Loredana Ciambriellos tredje inlägg om hur vi skapar studiero med hjälp av tydliggörande strukturer. Ni som läst våra tidigare inlägg vet att vi har arbetat mycket med att vara tydliggörare. Vi har tydliggjort vår fysiska lärmiljö och jobbat för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem under lektionerna. I vår undervisning utgår vi även från nyckelfrågor för att skapa ett självständigt arbetssätt. Nu ska ni få läsa om vår största utmaning som tydliggörare.

Vår största utmaning har varit att tydliggöra kunskapskraven. En elev uttrycker att hen inte ens tittar på kunskapskraven eftersom de är för svåra att förstå. Det är ingen nyhet att språket i kunskapskraven är svårt eftersom det innehåller flera abstrakta ord som ger utrymme för tolkning. Nedan följer tre olika exempel på hur vi arbetar med att tydliggöra kunskapskraven. Först visas ett exempel på hur en lärare arbetar med att tydliggöra för eleven vad som förväntas av denne för att uppgiften ska nå E, C respektive A-kvalité.

Ytterligare ett sätt att tydliggöra förväntningarna är att visa eleverna gamla elevarbeten och dess brister och förtjänster. Då kan man enkelt visa hur en uppgift eller ett arbete kan se ut när det är klart. Eleverna kan med detta arbetssätt få en bättre bild av vad som förväntas av dem. Hattie och Yates (2014) kallar detta arbetssätt för ”worked example”.

Vår personal hade ganska nyligen en studiedag om Lärandematriser och träffade då Johan Alm, författare till boken Lärandematriser, att få eleven att förstå (2016). Han berättade om hur han använder sig av lärandematriser för att förklara vad eleverna ska lära sig, vad som kommer att bedömas och vad som skiljer de olika betygsnivåerna åt. Han menar att lärandematriserna, till skillnad från bedömningsmatriser, är till för eleverna. Lärandematriser fokuserar dessutom på lärandet och inte bedömningen. I lärandematriserna konkretiseras kunskapskraven samtidigt som de kopplas till en specifik uppgift. Eleverna erhåller på så vis en förståelse för vad de ska lära sig och vad de ska göra. Alm understryker även att språket i lärandematriserna ska vara begripligt för eleverna och att progressionen ska synliggöras.

Våra lärare har fått prova att skapa egna lärandematriser och ett exempel som är inspirerat av Alm finns i slutet av detta inlägg. I exemplet har läraren inledningsvis valt ut ett arbetsområde med tillhörande kunskapskrav och därefter definierat vad eleven ska kunna när arbetsområdet är klart. Sedan definieras konkreta, begripliga och korta kriterier. Alm menar att kriterierna ska uttryckas som en tydlig handling, något som eleven gör. Alltså utformas kriterierna så att de beskriver prestationen, som i detta exempel ”du har beskrivit vad karma och karmas lag är”.

Vidare har läraren, precis som Alm förespråkar, tänkt igenom vilka ord och begrepp som används då hen formulerat kriterierna. Som tidigare nämnts så är lärandematrisen till för eleven och därför bör man, enligt Alm, skriva i jag-form och i presens för att också förtydliga att hen lär nu. Som alltid är det svårt att veta om man varit tillräckligt tydlig och därför bör man samråda med eleven kring både form och språk, vilka båda kan korrigeras under arbetets gång. Kriterierna beskriver för eleven vad hen ska lära sig. Alm förespråkar även att betygskalan E, C och A ska undvikas för att istället illustreras med det han kallar för "progressionspilar". Allt nytt i matrisen är fetstilat så att eleven ska förstå vad som krävs för att nå nästa kunskapsnivå.

Läraren bad om återkoppling på lärandematrisen som här har exemplifierats och en elev tyckte att det var för mycket text, men att uppdelningen var bra och att förväntningarna var tydliga. I Alms bok står det även om betydelsen av matrisens utformning eftersom den är viktig för att få eleven att läsa matrisen. Självklart kan texten kortas ner och kanske kan man även färglägga för att förtydliga. Ett annat sätt att tydliggöra är att använda sig av bilder för att illustrera texten. För att en matris ska anpassas till eleven går det, som sagt, att ändra på såväl form som språk. Vi tycker dock att det är viktigt att börja och sedan bearbeta matriserna allt eftersom. Vi kan bara konstatera att vi - tillsammans med eleverna- har ett fortsatt spännande arbete framför oss!