1 november

- Det är i motvind ens trovärdighet prövas

Helene Degerfeldt, skolans grundare, har i höst lämnat över rektorsstolen till Jenny Berg. Hur kom det sig?

– En helt naturlig utveckling. Jag kände mig inte alls för gammal för att arbeta, men lite för trött för att vara rektor och leda utvecklingen framåt. Jenny har tillsammans med vår andre biträdande rektorn Fredrik Brohmé jobbat vid min sida i princip sedan skolan var ny och jag har successivt lämnat över allt större mandat till Jenny. Till sist var hon helt enkelt för kompetent för att inte vara rektor. Samtidigt längtade jag efter ett lugnare tempo och har nu gått i halvtidspension.

Vad gör du nu som biträdande rektor?

– Jag stöttar Jenny för fulla segel med det som jag är bra på och som är tidsödande uppgifter för en rektor. Jag rekryterar ny personal, jobbar med antagningsarbetet som är en omfattande process hos oss och tillsammans med Fredrik hanterar jag ekonomin. Lite skämtsamt kan man säga att jag ser till att pengarna kommer in, från kommuner och i viss mån staten, och Fredrik ser till att hålla ordning på pengarna. Dessutom avlastar jag med olika saker som kommer upp oplanerat. Jag har ju en väldigt lång erfarenhet som skolledare så jag bidrar givetvis med mina erfarenheter då de behövs. Mina insatser gör förhoppningsvis att Jenny kan fokusera på kärnuppdraget som hon är ruskigt bra på: det pedagogiska ledarskapet och skolutveckling.

Vilka är framtidens utmaningar för skolan?

– För oss som resursskola är den ständiga utmaningen att få betalt för det stödet vi ger till eleverna genom att helt och hållet organisera oss för elever som behöver lite mer. Vi har elever från cirka femton kommuner, och alla kommuner gör sina olika bedömningar av vad de tycker att våra tjänster är värda. De kan även ändra sig från år till år så vår ekonomiska bas är skör och kräver ständigt arbete.

– Elever med problematisk skolfrånvaro och psykisk ohälsa är en annan utmaning som ju också är en utmaning för hela samhället. Våra resurser är ändliga och vårt huvudfokus måste vara att erbjuda en skola värd att komma till. Utanför skolan får vi lov att förlita oss på andra aktörer.

– Sist men inte minst tror jag att hela Skolsverige kommer att behöva utveckla bedömningsarbetet. Det visar de rapporter om betygsinflation som duggar tätt nu. Bedömningsarbetet är en extra utmaning för oss utifrån vårt specialpedagogiska uppdrag. Ja, det finns en massa spännande utmaningar som jag hoppas få vara delaktig i.

Vad är du mest mallig över, när du ser tillbaka på dina år som rektor?

– Att jag är stolt kan jag inte sticka under stol med. Jag startade enheten från grunden. Sökte tillstånd ihop med dåvarande skolchef, hittade och lät inreda våra fina lokaler samt öppnade dörrarna för en strid ström av elever som jag visste behövde en skola som vår. Jag anställde personal och såg skolan växa. En överväldigande andel av våra elever lyckas bra. Av de som går på Barn- och fritidsprogrammet klarar nästan alla yrkesexamen och är i sysselsättning då vi följer upp efter ett år.

– Att segla i medvind är ingen bragd. Jag är stolt över att tillsammans med övriga ledningen klarat ut stormarna som ju alltid blåser på alla sorters verksamheter. Det är i motvind ens trovärdighet som ledare prövas. De senaste åren har jag upplevt ett varmt och starkt stöd från personalgruppen. Jag vill vara med och stötta Jenny på det sättet jag upplever mig blivit stöttad. Förutom ett stort och ibland tungt ansvar vill jag lämna över en säck full med kärlek, inspiration och många goda skratt.

Till sist, hur hanterar du novembermörkret?

– Generellt sätt är jag riktigt dålig på att hantera vintermörkret. Jag blir alltid håglös när mörkret tätnar. Detta år är dock annorlunda. Jag och min man har byggt vårt drömhus i skärgården som blev klart i somras. Denna höst är det trädgårdens tur och vi jobbar utomhus som besatta för att hinna innan frosten griper tag i allt. Det är härligt att jobba ute och bli riktigt trött i kroppen. I övrigt har jag accepterat att jag är dålig på att hantera mörker. Efter nyår har vi hyrt en lägenhet på Kanarieöarna i två månader. Jag kommer finnas till hands för jobbet på distans i viss mån vid behov. I övrigt kommer jag att njuta av ljus, värme och frihet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *