27 mars

Ny tid med nya utmaningar och många möjligheter

I och med det nya läget sker nu en omfattande digitalisering av skolor runt om i landet då fjärr- eller distansundervisning har blivit ett krav inom gymnasie- och vuxenutbildningen. Många kommer klara denna utmaning att arbeta på distans galant, men för andra kommer nu en stor utmaning att vänta både för lärare, elever och vårdnadshavare. På vår skola har vår huvudman valt att vi ska bedriva distansundervisning och för oss betyder det att eleverna jobbar utifrån sitt ordinarie schema, och att vi lärare finns tillgängliga under pågående lektion. För oss, både elever och lärare, är det viktigt att försöka hålla våra rutiner i den här tiden av förändring.

Hur organiseras lektionerna? 

Hos oss följer som sagt eleverna sitt ordinarie schema, med undantag för var de ska vara. I starten av sin lektion går de in på sin lärplattform och går där som vanligt in på aktuellt ämne och till aktuell veckoplanering. I tidigare blogginlägg har vi skrivit om vår lektionsstruktur, där också veckoplaneringen nämnts. Utmaningen för oss just nu är att göra veckoplaneringen ännu tydligare med mer konkreta steg-för-steginstruktioner. Krav ställs på läraren att kunna underlätta för elever genom att länka till olika uppgifter i veckoplaneringen, samt att göra undervisningen helt digital. Det är en fördel om man som lärare redan har kommit långt fram i sin digitalisering av ämnen och kurser. En lärare som, av olika anledningar, inte kommit så långt i ämnets/kursens digitalisering har just nu en extra hög arbetsbörda. Inte nog med att vi på vår skola är flera som upplever att vi är ännu mer tillgängliga för eleverna, så behöver vi dessutom vara ännu mer tydliga. Vi behöver snabbt söka, gå igenom och ta till oss alla de läromedel, digitala hjälpmedel och appar som finns för att kunna välja ut det vi själva anser relevant och passande för vårt ämne/kurs. Vi behöver dessutom se till att instruera eleverna hur de ska använda läromedlet eller appen, vilket kan vara en utmaning i sig. Genom att filma en kort instruktion kring en apps användningsområde kan vi lärare nå ut till både varandra och eleverna. De lärare som kommit längre i sin digitalisering behöver dela med sig av sina tips för att underlätta för både kollegor och elever. 

Hur kan eleverna gå tillväga för att be om hjälp? 

På vår skola använder vi oss av en gemensam stödjande app vid kommunikation under lektionstid , vilket möjliggör att vi kan lotsa eleverna till var de ska kommunicera när de behöver hjälp. Genom att samtliga lärare använder samma app, får eleverna en vana för appen och dess användningsområden. Vi har elever som tycker att det just nu blir en stor press på att ta eget ansvar både kring att genomföra uppgifter och att fråga om hjälp. Detta ställer stora krav på lärarna att ta kontakt med elever som inte själva verkar be om hjälp. Allt för att skapa en trygghet för eleverna att så småningom kunna ta ansvar för sitt eget lärande. 

Våra elever är ofta hjälpta av att vi sätter oss ner bredvid eleven och går igenom i en bok eller på tavlan kring en fråga, uppgift eller ett moment. Nu sitter vi bakom olika skärmar vilket ställer ett stort krav på att eleven säger till när hen behöver hjälp. Ett sätt att ändå kunna gå igenom med eleven är som sagt genom att hitta stödjande appar där vi lärare kan kommunicera med elever via videochattar som tillåter att dela skärmen med deltagarna. Då kan jag som lärare gå igenom en fråga, uppgift eller moment tillsammans med eleven. 

Vi kan även använda appar där vi spelar in en genomgång med ljud eller filmar en genomgång som visar vad eleven ska göra. Fördelen är då att eleven kan titta på den igen, nackdelen är att det inte är lika naturligt att ställa frågor under genomgångens gång.  

Hur socialisera man med klasskamrater när man inte är i skolan? 

Hur är det då emellan lektionerna? Vi fick tidigt indikationer på att eleverna saknade det sociala umgänget i skolan. När jag pratar med kollegor och elever är det många som glömmer bort att ta raster. Det blir inte lika naturligt som i skolans lokaler där det finns ett tydligt avslut på lektionen och där oftast både läraren och eleverna ska byta klassrum. På distans är det lätt att fortsätta arbeta med en uppgift trots att lektionen egentligen har slutat, som Alfons Åberg brukar säga ”jag ska bara”. Om eleven dessutom arbetar med uppgiften senare än lektionen, har inte heller läraren möjligheten att påminna om att ta rast. Att ta för vana att fråga eleverna om vad de gjort på rasten kan vara ett sätt att påminna eleverna om att det är viktigt att ta rast och då kan vi även passa på att tipsa dem om vad de kan göra. Elever som tidigare umgicks på sina raster kan fortsätta göra det genom chattar och videosamtal

Hur upplevde eleven lektionen? 

till den viktiga återkopplingen. Precis som utmaningen med en tydlig start av lektionen, är det även svårt med ett tydligt avslut. Det är nu ännu viktigare att eleven får reflektera över lektionen, vad som gått bra och vad som varit svårt, genom att exempelvis skriva en exit ticket i slutet av varje lektion. På så sätt kan läraren planera sin nästkommande lektion så eleven kan bli mer självständig i sitt arbete. Det är viktigt för oss lärare att fånga upp hur eleven anpassat sig till den nya situationen med distansundervisning, men särskilt viktigt även att få en återkoppling på lektionsinnehållet. Om en elev inte arbetat alls eller mycket lite med en uppgift, är det viktigt att läraren snabbt fångar upp och frågar eleven kring vilka hinder som finns i uppgiften, annars är risken stor att eleven ger upp. Här utmanas helt klart elevens tålamod och i vanliga fall hade detta troligtvis uppmärksammats snabbt av läraren och uppgiften hade anpassats eller bytts ut på en gång. Det är därför viktigt med tät uppföljning mellan lärare och elev.  

Hur ser den fysiska lärmiljön ut i hemmet? 

Våra ungdomar är vana att använda skärmar och utbilda sig digitalt. Utmaningen har dock varit att skapa en struktur för deras studier hemifrån, en struktur för den organiserade distansundervisningen. Att skapa en tillgänglig fysisk lärmiljö i skolans lokaler kan vara svårt nog. Men hur skapas den fysiska lärmiljön där eleven har en struktur som möjliggör lärandet i hemmet? Vi blev nyfikna på hur eleverna löst detta och bad dem skicka in bilder på sina arbetsplatser. 

De stödjande strukturerna som eleverna annars har i skolan behöver vi också hjälpa dem med. En del elever behöver hjälp med dagsscheman för dagen och att kanske ändra schemat för att fokusera på ett ämne per dag. Vi är kreativa och tipsar exempelvis om digital time timer, alarm på mobilen och om hur man kan skapa en egen stressboll. För elever som behöver ha mobilfria aktiviteter och lätt störs av mobiler eller lätt kommer in på sidospår finns nu en stor utmaning vad gäller att sitta uppkopplad hela skoldagen. Vi tipsar våra elever om att stänga av notiserna på mobilen, eller till och med lägga telefonen i ett annat rum. När det kommer till datorn som de arbetar på är det svårt att hjälpa eleverna mer än att stötta dem i att bara ha sina skolflikar uppe under lektionstid. 

Vad är mentors dagliga roll på distans? 

För eleverna har det varit viktigt att träffas tillsammans med sin mentor på mentorstiden. Vissa mentorer ringer upp alla sina mentorselever samtidigt via en videochatt och eleverna får då möjlighet att ”ses” för en stund. Lärare berättar att detta öppnar upp elevernas möjligheter att fortsätta chatta med varandra, även efter det att mentor har lagt på. För oss mentorer är det dagliga mentorssamtalet med varje elev väldigt viktigt då relationen mellan mentor och elev ofta genererar en större öppenhet kring vad som är utmaningar för eleven. Mentor kan då lotsa eleven till undervisande lärare, eller stötta eleven i en specifik uppgift. Exempel på frågor vi ställer när vi ringer upp kan vara: 

  • Vad har du arbetat med på biologin?” 
  • ”Vad var svårt?” 
  • Vilka frågor kom upp?” 
  • ”Tog du kontakt med läraren då?” Om inte ”Vet du hur du ska göra?”, ”Kan vi testa tillsammans?” 
  • ”Vad jobbade du med för uppgift?”, ”Vad handlade den om?” 

Mentor har även kontakt med både elevhälsoteamet och resursteamet och tar hjälp om eleven behöver mer stöd än vad mentor och undervisande lärare kan ge. De elever som tidigare haft enskilt stöd från skolans specialpedagog, speciallärare eller resurspedagog får fortsatt det stödet även om det numer sker digitalt.   

Hur ser våra fortsatta utmaningar och möjligheter ut? 

Nu återstår att försöka upprätthålla den bra start vi faktiskt fått till på vår skola, att lyssna in eleverna och att stötta varandra. Distansundervisningen kommer inte hålla på för evigt, men den öppnar upp för nya möjligheter när eleverna väl är tillbaka i skolan igen. Det är många elever som uttrycker en saknad av skolan och sina kamrater, och dessa elever längtar tills de får komma tillbaka igen. För andra elever kommer en ny utmaning när de igen ska ställa om och komma tillbaka till skolans rutiner på plats, men de utmaningarna får vi bemöta då. En och en halv vecka är avklarad av distansundervisningen, och snart kan vi säga att vi har en utarbetad rutin för detta. Nu återstår fortsatt arbete och vi ser fram emot att snart fylla våra tomma lokaler med våra underbara elever igen. 

 

 

Av Linda Bendelin Malmstedt och Loredana Ciambriello