18 juni
Rektorns tal till personalen
Som man brukar säga: om jag vetat hur jobbigt det skulle bli så skulle jag aldrig….Men det visste jag inte då så vi startade skolan som skulle ge samhället flera fina barnskötare och flera elever med betyg och kunskaper som bas för vidare liv.
Magelungen blev min uppdragsgivare och Danvikstull vår hemvist. Med bästa vilja i världen kan jag inte säga att resan blev enkel. Vi hamnade mitt i kastvindarna där stormens öga var en historiskt stor lärarbrist. Konkurrensen om kompetensen var hård och vi hade bara vår värdegrund och en vision att sätta emot. Vi var en kärntrupp som trodde på visionen om en skola som förmådde ta hand om den stora resurs som våra elevgrupper utgör. Vilken barnskötare kan bättre möta barn och unga än de som själva haft det motigt under sin skolgång? Alla våra elever blir inte barnskötare. De befolkar även andra delar av samhället, men jag är övertygad om att de utgör en resurs var de än hamnar.
I personalgruppen växte kärntruppen bestående av de som ville vara med och skapa en skola för elever som inte gått den raka vägen. Till sist blev en trasig personalgrupp en hel personalgrupp. Då började det hända saker. Vår första studentkull sprang ut 2018. De flesta med yrkesexamen och några enstaka med ett fåtal kurser att komplettera. Svårslaget, jublade vi. 2019 sprang alla ut med yrkesexamen. Hur gick det till?
Jag ser en hel hög med orsaker. Jag ser elevråd, specialpedagogiska strategier, studiestugor och pluggcaféer där man jobbar ikapp. Jag ser torsdagsklubben för relationer och glädje, och jag ser extraordinärt mentorskap och en elevhälsa som alltid är där de ska vara. Jag ser ett individuellt alternativ som är både plantskola för vidare studier på Barn och fritid och språngbräda ut i andra möjligheter. Jag ser en personalgrupp med hög kompetens som varken väjer för konflikter eller andra hinder och som varje dag tror att morgondagen är full av möjligheter om man bara ger sig den på att se dem.
Jag ser också en rektor som ser som sitt livs största förmån att ha fått delta på denna resa. Med en stor tacksamhet skriver jag nu talet till studenterna 2019. Det är inte bara ett tal till studenterna utan till helheten som utgör Magelungen Gymnasium Danvikstull.
Helene Degerfelt
/>