Fokusområdesarbetet

Hösten 2017 började MUST -gruppen i dialog med skolchef och handledare dra upp riktlinjer för ett fokusområdesarbete. Tanken med detta arbete var att det skulle hjälpa oss att göra konceptet MUST än mer konkret, förståeligt och därmed mer användbart för såväl rektorer som lärare och övrig skolpersonal.

Anledningen till detta var att vi hade identifierat att det var ganska många som tyckte att detta med MUST var lite svårt. Dels var det vissa som tyckte att det var svårt att veta hur man skulle använda sig av såväl konceptet som verktyg och MUST-grupp i sitt klassrum eller i sin verksamhet och dels var det vissa som uttryckte att de inte riktigt förstod själva meningen med att arbeta med MUST som ett sätt att utveckla och förbättra sin undervisning eller verksamhet. Vi hade även identifierat att det var ganska många som bara hade förstått vissa små fragment av konceptet och saknade så att säga en helhetsförståelse, vilket såklart påverkade såväl inställning som förmåga att använda eller arbeta med MUST.

 
MUST hade på något vis blivit något som låg lite utanför det ordinarie arbetet, något man ägnade sig åt på studiedagar, eller vid särskilda händelser eller aktiviteter som var ordnade av MUST-gruppen eller där deltagare ur MUST-gruppen var med. På vissa skolor och i vissa klassrum hade man dock tagit till sig MUST på ett bra sätt vilket även gjorde att man kunde använda sig av MUST på ett kreativt sätt i sin vardag. 
 
Eftersom MUST är ett helhetstänk kring skolutveckling, undervisning  och lärande samt att MUST berör flera nivåer i skolan ( organisation, skola, klassrum) var vi ense om att en del i fokusområdesarbetet även behövde tydliggöra vad MUST innebär eller kan innebära på olika nivåer och vår tanke var att vi genom fokusområdesarbetet även skulle bli bättre på att sätta ord och synliggöra detta. 

Rektorerna behöver bli MUST-bärare

En av de grundläggande tankarna bakom fokusområdesarbetet var även att vi behövde få upp MUST på agendan och få samtliga rektorer att arbeta mer aktivt med MUST på sin enhet. Eftersom vi både genom forskning och egna erfarenheter vet att rektorer är betydelsefulla  nyckelpersoner för att lyckas med utvecklingsarbeten i skolans värld var vår tanke att vi behövde göra rektorerna till MUST-bärare. Vi hade nämligen identifierat att det på vissa skolor fanns rektorer som var tydliga bärare av själva MUST-tanken och att det på deras skolor skedde ett mer aktivt arbete. Det var även en mer positiv inställning till MUST på dessa skolor vilket vi anade kunde bero på att man förstått själva meningen och nyttan med MUST. Man hade på olika vis varit med i aktiviteter eller sammanhang där man arbetat med MUST på ett sätt som gav en positiv erfarenhet och man såg att det var värt att investera såväl tid som energi på detta. Vi hade upptäckt att det var många som tyckte att det var lite svårt att själva göra kopplingen mellan arbetet som skedde på enheten och MUST och eftersom tanken med MUST är att allt som görs ska kopplas till MUST insåg vi att vi behövde bli bättre på att hjälpa lärare och rektorerna att se och göra dessa kopplingar. 
 
För att göra rektorerna till MUST-bärare och för att MUST skulle bli mer konkret och förståeligt bestämde vi oss för att varje rektor i samråd med sin personal skulle enas om ett utvecklingsområde som de skulle arbeta med under kommande år. Detta område skulle gå under benämningen fokusområde för att synliggöra att det hade en tydlig koppling till MUST. Eftersom en viktig del i MUST är att det vi gör ska bli såväl hanterbart och genomförbart ville vi inte dra igång något nytt projekt, utan de fokusområdena rektorerna skulle kunna välja att jobba med skulle vara sådant de redan arbetade med.  Skillnaden skulle bara vara att vi tydligt ringade in utvecklingsområdet så att det även skulle bli lättare att att dokumentera, följa upp och slutligen utvärdera sitt arbete. 

Igångsättning

Då vi vill ha en tydlig start på vårt fokusområdesarbete tillsammans med rektorerna samlade vi dem alla för en gemensam uppstart en eftermiddag i februari. Inför denna träff hade de både muntligt och skriftligt fått information om vad träffen handlade om och vad vi ville uppnå med detta arbete. Under själva träffen presenterades åter syftet och MUST-gruppen gav förslag på tillvägagångssätt samt presenterade de olika fokusområdena som rektorerna kunde välja. För att få samtliga rektorer att såväl tänka som tala om skolutveckling i termer av MUST fick de sitta tillsammans i grupper och fundera kring vilket område som skulle passa just dem. De fick även motivera sitt val samt  konkretisera på vilket vis detta arbete skulle leda till att undervisningen på deras skola blev mer MUSTig för eleverna. Då vi skildes åt för dagen hade samtliga rektorer gjort ett preliminärt val och deras nästa steg var nu att gå tillbaks till sin enhet och förankra detta val hos sina lärare. De fick även fundera över hur de skulle kunna gå tillväga samt vilket stöd de skulle behöva få av MUST-gruppen. Sist men inte minst fick de formulera ett önskat läge. Det vill säga hur de önskade att det skulle vara då vi följde upp arbetet om exakt ett år. De områden som slutligen valdes var följande:
 
  • Digitalisering
  • Lektionsstruktur
  • Pedagogiska planeringar
  • Examinationsplaneringar
  • Åtgärdsprogram & Pedagogisk utredning​​
  • Möblering och inredning ( lärmiljö) 
  • Elevhälsoteam/Elevhälsomöte
Under våren arbetade MUST-gruppen med att sammanställa den information som rektorerna sände in. Det gjordes en övergripande planering för arbetet som bland annat innefattade vilket stöd de olika skolorna behövde få från MUST-gruppen samt vilket stöd de skulle kunna ge varandra. Det hela resulterade i ett antal lokala planeringar där varje skola hade sin egna planering med en tydlig beskrivning av hur de skulle gå tillväga samt vilket stöd just de skulle få från MUST-gruppen. Det fanns även en tydlig struktur och tillvägagångssätt för hur skolorna skulle kunna stötta varandra samt dela erfarenheter och kunskaper genom studiebesök, observationer och workshops. 
 
Då höstterminen 2018 drog igång satte rektorerna igång med fokusområdesarbetet på sin enhet. De åkte  tillsammans med lärare och specialpedagoger på studiebesök hos varandra, det hölls workshops och seminarier och MUST-gruppen var ute för att stötta och peppa såväl rektorer som lärare i arbetet. Kontinuerligt  under hösten dokumenterade rektorerna sitt arbete i sitt planerings/utvärderingsdokument de fått av MUST-gruppen och med jämna mellanrum stämdes processen av. 

Uppföljning

En eftermiddag i mars samlades åter MUST-gruppen, skolchef och rektorerna för att följa upp hur arbetet på de olika skolorna gått. Efter en kort påminnelse om syftet med arbetet så fick rektorerna sätta sig i grupper och med hjälp att sitt planerings/utvärderingsdokument berätta och beskriva för varandra hur arbetet på deras enhet fortskridit. Vad som gjorts och hur det gått. Vad som fungerat bra resp. mindre bra.  De fick även tänka till om de uppnått sitt önskade läge och därmed skulle byta fokusområde eller om de behövde jobba på ett tag till. 
 
Träffen blev lyckad och samtliga rektorer tyckte att det var mycket givande att under dessa former få dela erfarenheter, tips och metoder med varandra. Det framkom även att de var nöjda med det tillvägagångssätt och den struktur och organisation som funnits kring arbetet. Det som blev synligt för såväl MUST-grupp som skolchef var att vi genom detta sätt att arbeta hade lyckats åstadkommit en bra form för erfarenhetsutbyte mellan skolorna.  Det hade även blivit tydligare för rektorerna på vilket vis man kunde använda sig av såväl MUST-gruppen som MUST-verktygen i sitt arbete med att utveckla skolan. Med andra ord lyckades vi än bättre än tidigare få till det flöde av kunskap, erfarenheter och stöd  som vi strävat efter sedan arbetet med MUST startade. Vi hade så att säga byggt ännu en stödjande struktur.

Framåt