Delaktighet & Engagemang

Något vi lägger mycket krut på i vårt arbete är att skapa delaktighet och engagemang. Anledningen till det är helt enkelt att vi ser att det är en av framgångsfaktorerna för att få med sig de som ska delta i en aktivitet eller genomföra något.  För att åstadkomma det gör vi en mängd olika saker som handlar om allt ifrån hur vi organiserar oss  till  hur vi sedan arbetar inom den organisation eller den struktur vi byggt upp.  En viktig del i detta arbete är att vi har en nyckelgrupp som leder och driver utvecklingsarbetet.  Deltagarna i denna grupp har olika professioner och kommer från olika  delar av vår organisation/ skolverksamhet. Dessa personer kan beskrivas vara en slags    ”känselspröt”  som lyssnar in eller känner av hur läget är ute på enheterna, i skolorna eller i olika grupper. Vilka frågor som är aktuella, vilka dilemman man sitter i  eller vilka behov stöd och hjälp man har.Personerna i gruppen kan även sägas vara en slags ”bärare” av såväl information som tankar, funderingar, kunskaper, åsikter etc. 

Genom att denna grupp även fungerar som en slags ”sambandscentral” eller ett ”nav” för skolutvecklingen i Magelungen  förankras arbetet ständigt på  flera nivåer inom organisationen. Det vi sett är att detta  möjliggör för fler personer att .bli involverade i skolutvecklingsfrågor och utvecklingsprocesser redan på ett tidigt stadium och på så vis kunna bidra med sina åsikter eller idéer vilket vanligtvis leder till  ökat engagemang och känsla av delaktighet.

Dialog, kommunikation och samarbete

Vi lägger även mycket krut på att få till en en god dialog och ett nära samarbete med såväl skolledning som rektorsgrupp, ledningsgrupp, lärargrupp och övriga medarbetare runt om på våra skolor. För att öka chanserna för att det faktiskt ska bli en dialog och inte en envägskommunikation försöker vi använda oss av olika slags kommunikationskanaler.Vi stävar exempelvis efter att komplettera skriftlig och muntlig information med bilder och använder oss av Skype eller Teams för att kunna få till möten ”ansikte mot ansikte”  även om vi befinner oss långt ifrån varandra rent geografiskt..  Vissa av de bilder vi använder oss av  vid möten eller presentationer har hängt med från början även om de uppdaterats och förfinats under resans gång. Vår tanke med det är även att det är bra med såväl repetition som igenkänning.

Visioner, mål och planering

Vi försöker även vara tydliga med var vi har för visioner  eller mål med arbetet, hur planeringen framöver ser ut samt tydliggöra att vi tillsammans påverkar hur det ska gå till. Även dessa delar finns så klart med i de presentationer eller bilder vi brukar använda oss av då vi talar om  eller jobbar med MUST i olika sammanhang. vår tanke med att vara tydliga med mål och visioner är att det ska få oss att dra åt samma håll och att alla ska känna till vart vi är på väg. Vad arbetet ska leda till.

Uppföljning, avstämning och utvärdering

​För att se att vi är på väg åt rätt håll har vi kontinuerligt uppföljnings, avstämnings eller utvärderingsmöten  såväl inom nyckelgruppen som med skolchef och rektorer där vi går igenom vart vi är på väg, vad som gjorts, hur det gått och hur vi på bästa sätt kan arbeta vidare för att utveckla vår skola i önskad riktning. Vi följer även upp olika slags förändringsaktiviteter med de som varit med samt försöker undersöka vad såväl lärare som rektorer och övrig skolpersonal har för önskemål inför exempelvis kommande satsningar,  studiedagar och liknande. 

Planering och begränsning

Vi går med jämna mellanrum igenom, uppdaterar och reviderar den övergripande/långsiktiga  planeringen för vårt utvecklingsarbete ( läs mer under rubriken övergripande/långsiktig planering i menyn till vänster). Denna planering är även ett verktyg för oss i vårt arbete med att begränsa de saker som sätts igång i vår skola. För samtidigt som vi vill att utvecklingsarbeten och projekt ska ske såväl lokalt som centralt är vi medvetna om betydelsen av att vi inte sätter igång med för mycket nytt på en gång utan att vi klarar av det som redan är igång. Av den anledningen brukar vi se över hur tilltänkta projekt eller satsningar  går i linje med övriga saker som redan är igång. Huruvida satsningen eller projektet ska sättas igång, när och på vilket vis det ska gå till försöker vi processa i såväl MUST-grupp som rektorsgrupp och hos skolledning. Det slutgiltiga beslutet tas dock av skolchef. 

Rum för pedagogiska samtal och reflektion

Med hjälp av våra olika verktyg försöker vi få igång och skapa rum för  pedagogiska diskussioner, samtal som och reflektion. Att vi gör detta hänger samman med att vi vet att det är viktigt att prioritera och avsätta/ öronmärka  tid till detta eftersom det annars är lätt att vardagens bestyr tar över.  Att man så att säga inte tar sig tid till de strukturerade pedagogiska samtalen och den gemensamma reflektionen eftersom det är så mycket annat som behöver göras.

Stöd, hjälp och flexibilitet

Då vi tänker att de som ska delta eller genomföra ett utvecklingsarbete behöver få mycket stöd från de som driver arbetet försöker vi på olika vis stötta och hjälpa såväl lärare som rektorer och övrig personal i deras dagliga arbete.Genom ett mer handfast, verksamhetsnära stöd tänker vi även att chanserna att MUST blir något konkret och användbart för dem ökar och således inte stannar vid att vara en fin idé om skolutveckling. För att alla ska lyckas på bästa sätt tillämpar vi stor portion av flexibilitet både då det gäller krav,  stöd och hjälp. Det är enligt oss en grundförutsättning för att lyckas med skolutveckling eftersom alla våra skolor, dess lärare och elever har olika behov och förutsättningar.

Förutsägbarhet och tydlighet

Vi strävar även efter att vara så förutsägbara och tydliga som möjligt så att det inte ska uppstå överraskningar eller förvirring kring vad som gäller eller när saker och ting ska ske. Konkret gör vi exempelvis detta genom att försöka gå ut i tid med information samt att den information som ges ska vara så innehållsrik så att alla vet vad som ska ske, varför det ska ske,  när och hur det ska gå till.

Stödjande strukturer

Vi arbetar mycket med att bygga stödjande strukturer på  såväl organisations som skol- och klassrumsnivå. En del i detta är bland annat att försöka komma bort ifrån att skolutveckling ska vara något som är knutet till en person och istället se till att flera personer är inblandade  i de processer som pågår samt ha  kunskap om det som är viktigt. Vi talar bland annat om detta i termer av att flera personer behöver bli starka ”MUST-bärare”  och förmedla såväl tänk som förhållningssätt vidare i olika grupper och / eller sammanhang.  Ännu ett konkret exempel på stödjande struktur är att vi jobbar en hel del med att arbetet  och tankesättet bakom och kring MUST  ska vara ordentligt förankrat hos de som tar beslut. inom organisationen eftersom det på många vis är där som själva grundförutsättningarna för förändringsarbete sätts.

Vi tänker även att vårt koncept MUST i sig är en stödjande struktur eftersom vi genom MUST sätter ord på och synliggör vad som är viktigt för att såväl elever som lärare, rektorer och övrig personal ska utvecklas och lära på bästa sätt. Av den anledningen försöker vi alltid att synliggöra och analysera såväl situationer som övningar, uppgifter, tillställningar etc. i termer av om de är meningsfulla, utvecklande, stimulerande och trygga.  I arbetet med att skapa stödjande strukturer brukar vi även tala i termer av att ” det ska vara lätt att göra rätt” och att vi av den anledningen försöker vi även hjälpa våra lärare och rektorer med vad de kan behöva tänka på för att bygga stödjande strukturer för sina elever och för varandra ( se bild och beskrivning  stödjande struktur under rubriken MUST-verktyg utarbetade centralt) ​

Handledning

Sist men inte minst ser vi handledning som en betydelsefull det i vårt arbete, både att de som ska utföra arbetet får den typ av handledning de behöver för att på bästa sätt kunna utveckla vår skola i linje med MUST och dels att vi som driver arbetet får handledning just i att driva skolutveckling. ​​​Vilken typ av handledning som ges till olika grupper/verksamheter styrs av hur behovet hos just den enheten eller gruppen ser ut.