God undervisning

För att barn och unga ska utvecklas och lära på bästa sätt är det av stor betydelse att de får tillgång till en god undervisning. En fråga man kan ställa sig med anledning av detta är ju vad som egentligen menas med god undervisning samt vad som kännetecknar en sådan. Så som jag ser det innebär en god undervisning en undervisning som kan försvaras såväl etiskt som moraliskt. Det vill säga att det som görs känns rätt och riktigt utifrån rådande regler och normer och att de handlingar som utförs leder till att göra gott för de undervisningen berör. Om man dessutom vill åstadkomma en undervisning som är som även är kvalitativ i den bemärkelsen att den även leder till såväl måluppfyllelse som ett meningsfullt lärande behöver man även fokusera på att undervisningen ska vara framgångsrik. Och om undervisningen inte är framgångsrik, det vill säga att den inte leder till ett ökat lärande är det ju även svårt att säga att den är god. För hur kan man etiskt och moraliskt försvara en undervisning som inte leder till ett ökat lärande eller utveckling hos den eller de den berör.

På frågan vad som egentligen kännetecknar en god undervisning finns det väldigt många svar, beroende på vem man frågar. Det finns heller inte något något färdigt recept för att säkerställa kvalitativt god och framgångsrik undervisning för alla elever. Det går heller inte att använda en uppsättning metoder, handlingssätt eller koncept utan att relatera dessa till sitt specifika sammanhang och de situationer man verkar i. Kvalitativt god undervisning måste därför betraktas och studeras som någonting som är såväl komplext som multidimensionellt.

Då vi satte igång med vårt utvecklingsarbete valde vi att fokusera på att försöka öka kvaliteten på den undervisning som bedrevs runt om på våra skolor och i våra klassrum.  På många sätt och vis var undervisningen redan bra då den fick de allra flesta av våra elever att komma tillbaka till skolan och börja jobba på lektionerna igen men då måluppfyllelsen trots det inte var tillräckligt tillfredsställande ansåg vi att något behövde göras för att förbättra vår elevers förutsättningar att utvecklas och lära i riktning mot kunskapskraven för svensk skola. Vi hade även identifierat att det rådde väldigt stora olikheter mellan våra skolor i allt ifrån upplägg av lektioner till hur man tänkte och talade om sina elever, deras svårigheter och deras lärande. Att tänka på olika vis eller lägga upp undervisningen på olika sätt behöver på intet vis vara fel men då vi tyckte oss kunna se att det rådde lite för stora skillnader mellan skolorna/klassrummen samt att eleverna inte riktigt fick det stöd och de anpassningar de hade rätt till ansåg vi att något behövde göras för att öka såväl likvärdighet som att öka medvetenheten kring sådant som är extra viktigt att tänka på då man arbetar med elever i behov av särskilt stöd.

För att ta tillvara på den kunskap och kompetens som fanns inom Magelungen samtidigt som vi ville använda oss av sådant som forskning lyfte fram som betydelsefullt bestämde vi oss även för att försöka koppla samman dessa. Det vill säga försöka få teori och praktik att mötas på ett fruktbart sätt.  Att vi även ville få med forskningsperspektivet handlar bland annat om att vi ville bli än bättre på att använda forskning som en grund för vårt arbete och på så vis även kunna ”säkra” att det vi höll på med i våra skolor och i våra klassrum verkligen var av god kvalitet. Det vill säga att det fanns en väl genomtänkt tanke med den undervisning som bedrevs i Magelungens skolor. En viktig fråga för oss var därav att identifiera vad forskningen lyfte fram som kännetecknande för god undervisning och sedan försöka applicera det på den undervisning vi i Magelungen bedrev eller rättare sagt ville bedriva.

Under åren som vårt arbete med MUST pågått har vi även utarbetat en gemensam begreppsapparat som tydliggör hur vi vill att den undervisning som bedrivs i Magelungen ska se ut. För att även kunna stämma av hur eleverna responderar på denna undervisning har vi även tydliggjort vilka beteenden vi önskar se då vi tittar in i våra klassrum. Då vi enats om att god undervisning i Magelungen kännetecknas av att den är meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg kallar vi detta för våra gemensamma definitioner och tecken på en MUSTig undervisning. OM du är intresserad av att läsa mer om vad detta rent konkret innebär samt på vilket vis det varit verksamt att utarbeta gemensamma definitioner och tecken klickar du HÄR.

Som nämndes inledningsvis finns det många svar på frågan vad som egentligen kännetecknar en god undervisning och för att få svar på den frågan har jag undersökt vad en mängd olika forskare lyfter fram som betydelsefullt samt vad som kan vara viktigt att tänka på om man vill åstadkomma en sådan.OM du är intresserad av vad jag kommit fram till kan du läsa det i skriften ”God undervisning -teoretiska idéer och praktiska dilemman” som du kan ladda ner som PDF nedan. 

Då teori och praktik inte alltid går hand i hand vävs mina tankar, reflektioner och kommentarer kring hur det som rekommenderas rent praktiskt kan vara tillämpbart i ett klassrum eller i ett skolsammanhang in i texten. Värt att notera är dock att det som kommer fram i denna skrift inte är någon sanning utan som allt annat avspeglas det som sägs av mina egna erfarenheter, tolkningar samt val av litteratur och källor.  Genom att dela denna skrift, dela mina tankar och funderingar kring detta är min förhoppning att fler som arbetar med skolutveckling, undervisning och lärande  i någon form ska ta sig en funderare på hur man själv ställer sig till i dessa frågor.

OM frågor eller funderingar uppstår är du som läsare välkommen att ta kontakt med mig.