Grundläggande idé

Liksom de allra flesta har även vi en grundläggande idé  bakom vårt koncept.  Denna idé kan sägas vara en slags bas som ligger bakom såväl utarbetandet av vårt koncept som de strategier, metoder och förhållningssätt vi tillämpar idag. Våra grundläggande idéer är:

Utgå ifrån forskning och egna erfarenheter

Detta med att utgå i från forskning och egna erfarenheter är något vi verkligen tagit fasta på i vårt arbete med MUST. Dels gjorde vi det då arbetet satte igång och vi utarbetade själva ”grundtänket” kring MUST och hur vår arbete skulle gå till och dels gör vi det återkommande genom att spegla det vi gör mot aktuell forskning samt vad vi kan och vet om skolutveckling.

Ett konkret exempel är att vi vid starten för arbetet fördjupade oss i vad olika forskare  lyfte fram som viktigt både gällande skolutveckling, undervisning och lärande och sedan kopplade vi samman det med våra egna erfarenheter och kunskaper vi samlat på oss under alla de år vi arbetat i skolans värld. Då man inom Magelungen arbetat med forskning och utvärdering under en längre tid försökte vi även få med oss viktiga erfarenheter därifrån. Under resans gång har vi sedan fortsatt tillämpa detta tänk och ytterligare ett exempel kan sägas vara då vi utarbetade våra definitioner och tecken på MUSTig undervisning resp MUSTig arbetssituation.  

De senaste åren har vi som leder arbetet även haft handledning av en inom området kunnig forskare vilket gör att vi idag kan använda såväl forskning som egna erfarenheter på ett än mer effektivt sätt. Ett exempel på det är att vi kan få forskarens ögon och tankar med oss i arbetet direkt samtidigt som hen bidrar till att vi lyfter blicken och granskar oss själva både med en kritisk och en lite snällare blick Vi får så att säga syn på såväl styrkor som svagheter samtidigt som vi bygger upp vårt kunnande eller skicklighet.

Ett annat exempel på hur vi använder forskning och egna erfarenheter är att vi kontinuerligt tar del av ny forskning eller upptäckter som andra gör och använder dessa som inspiration i vårt arbete eller tittar på dem i relation till det vi gjort för att lättare kunna tolka och förstå det som händer och sker.

En annan viktig utgångspunkt är att vi tror på och ser betydelsen av att att ha ett tydligt fokus  på lärande och undervisning.  Bakgrunden till det är dels att det var stort behandlingsfokus i Magelungens skolor då vårt arbete satte igång ( vilket kanske inte är så konstigt eftersom Magelungen från början är ett behandlingsföretag) och vi behövde tydliggöra vad skola i Magelungen faktiskt handlade om.

Detta fokus beror även på att vi genom forskning och egna erfarenheter är väl medvetna om vad viktigt det är att fokusera på just lärande och undervisning om man vill åstadkomma  en skolutveckling som som faktiskt leder till ett ökat lärande och förbättrade möjligheter för såväl elever som för de vuxna som befinner sig i skolan. Allt för vanligt är annars att man blir att tala om elevernas mående eller en massa andra kringfaktorer som vi kanske inte alls kan påverka. OM vi däremot fokuserar på och får till en bra undervisning som leder till ett ökat lärande utifrån elevernas behov och förutsättningar brukar elevernas mående påverkas positivt. Det vill säga en god undervisning och en gynnsam lärmiljö har hälsofrämjande effekter.

‘

Då vi talar om att betydelsen av att fokusera på lärande och undervisning menar vi även betydelsen att att lyfta fram relationen dem emellan. Det vill säga att det inte automatiskt sker ett lärande bara för att eleverna får undervisning utan att vi även behöver studera hur den undervisning eleverna erbjuds ser ut.  Hur vi vill att den ska se ut och på vilket vis den påverkar deras förutsättningar att lära och utvecklas. Att lärande sker i ett sammanhang och att en viktig arena för det är skolan och klassrummen och att det av den anledningen är av stor betydelse att även våra lärare får de förutsättningar de behöver för att såväl planera som genomföra, följa upp och utvärdera sin undervisning så att den går i linje med MUST.

Ytterligare en av våra grundläggande idéer är att vi återkommande behöver peka ut områden att utveckla. Detta med anledning av att skolutveckling är en ständig process och det som känns mest angeläget vid en tidpunkt behöver inte vara det vid en annan. Samtidigt som i hela tiden identifierar nya utvecklingsområden är vi måna om att inte tappa vårt huvudfokus eller det ursprungliga syftet med vårt arbete. Rent konkret går arbetet med att peka ut områden att utveckla till så att vi genom våra olika avstämningar, uppföljningar eller utvärderingar får syn på områden som kan behöva förbättras.

Vi får även hjälp av olika sorts  kartläggningar, granskningar eller kvalitetsundersökningar som görs i våra skolor exempelvis med hjälp av enkäter, frågeformulär,  samtal  eller liknande . Genom  dessa kan vi få indikationer på att något kanske inte är så bra som det borde eller att vi helt enkelt inte vet hur det ser ut men skulle behöva få veta det. Utifrån det vi får veta  tar vi i samråd med rektorsgrupp och skolchef beslut om hur vi kan arbeta för att förändra eller förbättra det område vi identifierat som ett utvecklingsområde.. I dessa processer försöker vi även få med lärarnas röster så att vi både håller fokus på rätt saker och genomför den tilltänkta insatsen eller fortbildningen på ett sätt som gör att så många som möjligt kan delta.​

Då vi drog igång arbetet med MUST hade vi en slags grundidé  både kring hur arbetet skulle gå till samt vilka delar som skulle innefattas i konceptet samtidigt som vi tänker att vi skulle behöva utarbeta detta tillsammans under resans gång tillsammans med våra kollegor runt om i Magelungen. Anledningen till det är att vi har en idé om att skolutveckling  måste ses som en interaktiv process där de som ska vara med i arbetet eller de som förväntas  göra jobbet måste involveras. Det går således inte att några få tar beslut om hur det ska gå till och resten hänger på.

Däremot tror vi att det går att göra en slags grundplanering som presenteras men att man redan från början är  tydlig med att denna kommer behöva justeras och anpassas under resans gång beroende på vad som händer och sker. Detta sätt att tänka kring skolutveckling går även att benämna i termer av en planerad anpassning.  Att vi ville utarbeta konceptet tillsammans under tiden som arbetet pågick var även ett sätt för oss att få fler personer att bli delaktiga och engagerade  samtidigt som vi kunde ta tillvara på våra kollegors kunskap och kompetens,  Något som i sin tur skulle  kunna öka  kvaliteten på arbetet samt få fler personer att känna att MUST var något som tillhörde eller angick oss alla.

Då såväl vi som tidigare forskning uppmärksammat betydelsen av att få till en gemensam rörelse där de som är inblandade drar åt samma håll fick även det bli en grundpelare i vårt koncept. Vår tanke var helt enkelt att MUST skulle fungera som den gemensamma ram, eller det ramverk som alla skolor skulle förhålla sig till även om man inom den ramen skulle få göra lite på sitt sätt så att det fungerade bäst för den enskilda skolan, läraren eller rektorn. Frihet inom tydliga ramar så att säga. Anledningen till det är att vi tror på betydelsen av att inte beskära den enskilda skolans, lärarens eller rektorns autonomi, då det kan ta död både på kreativitet och lust. Men med MUST som ett gemensamt ramverk skulle vi alla få något gemensamt att förhålla oss till, något som ramar in vad vi i Magelungen tror på då det gäller skolutveckling, undervisning och lärande.

För att kunna dra åt samma håll formulerade vi på ett tidigt stadium mål som skulle leda oss i vårt arbete utan att för den skull vara styrande. Mål som skulle visa vad som var viktigt för oss och få alla att se vart vi var på väg. Dessa har under resans gång omformulerats något även om själva kärnan i dem har varit detsamma. Kontinuerligt stämmer av var vi är i relation till våra mål samt funderar över hur vi ska arbeta vidare på bästa sätt.

Den sista men på intet vis minst viktiga delen i vårt grundtänk är att vi behöver hjälpas åt. ​Med det menas flera saker, bland annat att vi verkligen tror att vi behöver hjälpas åt med allt ifrån att utarbeta och förfina vårt koncept till att vi behöver hjälpas åt i det dagliga, i arbetet med eleverna. Det tänket grundar sig dels i att vi genom vår egen erfarenhet  vet att skolutveckling, undervisning och lärande är mycket komplexa processer där det kan behövas många olika personer med varierad kompetens för att få det att fungera på bästa sätt.

Det grundar sig även i att vi är väl medvetna om betydelsen av att komma bort ifrån en kultur där det råder  konkurrens och istället fokusera på att samarbeta, samverka och hjälpas åt såväl i klassrum som mellan klassrum, mellan skolor och bortom skolor.  Sätta elevernas bästa i fokus och på så vis  få till en skolutveckling som gynnar alla elevers lärande på bästa sätt. En viktig del för oss i tänket om att hjälpas åt är därför att våga släppa på prestigen, våga be om hjälp och våga dela med sig av det man har eller kan även om det inte är perfekt. Genom att dela med sig av sina erfarenheter, sina strategier eller sitt material och verktyg kan på många sätt vara hjälpsamt för många andra. Dels kan det vara bekräftande att se att man har samma tänk och dels kan det vara hjälpsamt att få lite hjälp på traven i sitt eget tänkande.