Stödjande struktur
För att lyckas med skolutveckling är vi övertygade om att man behöver lägga mycket tid och energi på att bygga strukturer som stödjer lärande och utveckling på såväl organisations som skol och klassrumsnivå. För om vi vill förbättra elevernas förutsättningar att lära och utvecklas behöver ju även de vuxna som arbetar i skolan få de förutsättningar de behöver för att klara av detta.
För oss i Magelungens skola har vårt koncept MUST fungerat som en stödjande struktur på organisationsnivå eftersom det hjälpt oss att strukturera upp vårt övergripande utvecklingsarbete. Vi har genom detta arbete kontinuerligt tydliggjort vart vi är, vart ska samt hur vi ska gå tillväga för att lyckas på bästa sätt.
Ibland brukar vi även tala i termer av att Magelungens skola är en stödjande struktur i sig för utan Magelungen är det troligt att många elever inte hade haft någon skola alls att gå till. De hade så att säga hamnat utanför skolsystemet eftersom ingen annan skola kunnat stötta dem ( och ibland deras föräldrar/ familjer) på det sätt som de haft behov av.
För att Magelungens skola ska bli ett verkligt stöd krävs dock att det inom varje enskild skola och i varje klassrum byggs upp en struktur som stödjer lärande och utveckling. För att konkretisera vad som kan vara viktigt att änka på vid byggande av en sådan struktur kan vi titta på bilden nedan.
Som vi ser visar denna bild tre steg, eller tre domäner; skola, undervisning och kunskap. Med det menas att eleven först och främst behöver få tillgång till en skola som hen kan eller vill gå till. Men det räcker ju inte att eleven bara har en skola att gå utan hen behöver även få tillgång till en undervisning som är anpassad efter såväl förutsättningar som behov så att eleven även kan lära den kunskap eller de färdigheter och de förmågor som krävs för att hen ska utvecklas i riktning mot kunskapskraven.
För att skolan ska fungera stödjande så krävs dock att det inom skolan finns stödjande strukturer eller rutiner för hur eleven ska kunna ta sig till skolan och gå på lektionerna.Exempel på det kan vara att eleven placeras i skolgrupp där det finns det slags stöd som just den eleven kan behöva för att ta sig till skolan och utvecklas på bästa sätt. I vissa fall innebär det att eleven placeras i en skolgrupp som går under benämningen resursskola där eleven även erbjuds förstärkt stöd. Om eleven har svårigheter med att ta sig till skolan kanske denne får tillgång till en stödperson som kan stöta eleven så att hen lättare klarar av att ta sig dit i tid. Utöver det kan eleven även behöva ett anpassat schema med så många lektioner som eleven i nuläget klarar av . Detta schema bör sakta men säkert byggas på allt eftersom eleven klarar av att närvara på de aktiviteter och de lektioner som man enats om. Ett anpassat schema som även är färgkodat och / eller innehåller bilder så att eleven kan tolka och förstå sitt schema.
Vid behov får eleven det digitalt eller uppsatt vid sin bänk för hög tillgänglighet. Eleven får hjälp att ta med rätt material till lektionen genom att det förvaras i mappar som har samma färg som lektionerna. Eleven kanske även behöver ha ett hemklassrum så att materialet kan förvaras i den egna bänken om hen har stort behov av förutsägbarhet och trygghet. Det schema eleven förväntas följa gås även igenom på det sätt som eleven har behov av, vilket kan innebära såväl individuell som ofta återkommande genomgång och/eller genomgång tillsammans med klasskamraterna vid gemensam morgonsamling. Den eller de lärare/personal eleven främst kommer att träffa får hen i lagom takt lära känna och skapa en trygg och tillitsfull relation till.
För att detta ska fungera krävs det att de lärare eller den personal som ska arbeta kring eleven har den tid eller de kunskaper de behöver för att kunna göra detta. Det tar exempelvis tid att göra individuella scheman, lära känna eleven eller att skapa en trygg och tillitsfull relation. Av betydelse är då att berörd personal tillsammans med rektor undersöker hur tid och kompetens att skola in den nya eleven ser ut. Det kanske kan vara så att läraren eller stödpersonen behöver få hjälp av specialpedagog för att ta hand om resten av gruppen. upprätta scheman eller strukturera upp arbetsmaterialet i mappar.
Viktigt inom denna domän är även att sätta ord på och konkretisera vad ett anpassat schema innebär för en elev på kort sikt och på lång sikt. Det vill säga att det på kort sikt innebär att eleven får hjälp att fokusera på några få saker i bästa fall kommer tillbaks till skolan men att det på lång sikt innebär att eleven missar mycket undervisning. Betydelsefullt är därför att man redan från början talar om vad eleven har för målsättning, d.v.s vad hen vill uppnå med sin skolgång i nuvarande skola och dels vart eleven vill sen. I dessa samtal är det effektivt att ha med sig exempelvis en studie – och yrkesvägledare som kan klargöra för såväl elev som förälder, lärare och uppdragsgivare vad som behövs för att komma in på olika utbildningar eller vad det finns för olika alternativ efter grundskolan.
Om vi sedan går vidare till nästa steg som är undervisningsdomänen så handlar det om att bygga strukturer som gör att eleven kan ta del av och följa med i undervisningen som hen erbjuds. Som bilden visar är betydelsefulla delar inom denna domän dels själva rummet där undervisningen sker och dels vilka verktyg eller vilket material som används samt hur lektionen och det som ska göras struktureras upp. Värt att tänka extra på inom denna domän är bland annat ljud, ljus, ventilation, väggar, hyllor, inredning och fönster.Om dessa aspekter inte tas i beaktande kan risk uppstå att elevens förmåga att följa med i undervisningen eller göra det som förväntas försämras. Ett exempel kan exempelvis vara att en elev blir distraherad eller stöd av om det förekommer störande ljud eller dofter eller om hyllorna i klassrummet är belamrade med saker som drar till sig elevens uppmärksamhet. Hjälpsamt i sådana lägen kan vara att personalen tillsammans gör en kraftansträngning och ser över lokalerna. I vissa fall kan det även vara bra att ta hjälp av någon extra kunnig inom området. Exempelvis en specialpedagog eller rådgivare från SPSM.
Vanligtvis behöver man även se över möblering och inredning i klassrummet eller i de lokaler där lärande sker så att den verkligen stämmer överens med de olika elevernas behov och förutsättningar samt är ändamålsenlig för det arbete eller de aktiviteter som eleverna förväntas delta i. Ibland är det exempelvis bra med traditionell möblering medan det i andra fall kan vara bra med en möblering som bjuder in mer till samtal. Lämpligt kan därav vara att ha lite olika möblemang och tänka lite ”rum i rummet” i så att man kan förflytta sig beroende på aktivitet. Då det finns elever med starkt rörelsebehov kan det även vara bra att ha lite alternativa bänkar eller bord så att eleverna såväl kan sitta som stå eller kanske ligga på mattan och jobba.
Utöver detta behöver ju eleverna även få tillgång till olika slags tekniska eller kompensatoriska verktyg som gör att de kan arbeta och ta till sig undervisningen på bästa sätt. Här talar vi såklart om att det behöver finnas såväl datorer som Ipads som olika slags program men även att det behöver finnas uttalade förväntningar och stöd kring hur eleverna ska hantera dessa. Sist men inte minst behöver lektionen som helhet och det som ska göras brytas ner och struktureras upp på ett sätt som möjliggör för eleverna att delta och göra det som förväntas. Här handlar det om allt ifrån att strukturera upp lektionen så att den har en tydlig inledning, en aktivitetsdel och en tydlig avslutning till att bryta ner varje uppgift eller moment till hanterbara delar för eleverna. Om allt detta ska bli möjligt krävs återigen att rektor tillsammans med sina lärare och övrig personal ser över hur förutsättningarna ser ut och vad som eventuellt kan behöva göras inom undervisningsdomänen.
Det sista steget i trappan som även symboliserar kunskapsdomänen handlar om att eleverna inte bara behöver få tillgång till en undervisning som de kan följa med och ta del av utan att undervisningen även har ett innehåll som gör att de kan utvecklas och lära på bästa sätt. De behöver så att säga kunna förstå och hantera stoffet som undervisningen behandlar. Som vi ser på bilden handlar det bland annat om att undervisningen behöver handla om rätt saker och ligga på rätt nivå för varje enskild elev. De behöver så att säga utmanas lite lagom för att kunna ta sig ut sin komfortzon där de känner att de kan och behärskar till att våga prova på lite svårare saker och på så vis även lära sig lite nytt.
För att detta ska bli möjligt behöver läraren ha god kunskap om var varje elev befinner sig och med tanke på att eleverna vanligtvis ligger långt ifrån varandra gällande kunskaper och behov behöver läraren göra ett gediget kartläggningsarbete. För att detta arbete ska bli så bra som möjligt behöver hen även ta hjälp av övriga professioner på skolan så att man tillsammans med elev och förälder kan skapa en slags helhetsbild av elevens nuvarande kunskaper, förmågor och färdigheter. För att kunna anpassa såväl undervisning som stöd och bemötande på bästa sätt behöver kartläggningen även innefatta såväl styrkor som utvecklingsområden både då det gäller ämneskunskaper som kunskaper, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna fungera i ett klassrum med andra elever.
För att förstå och hantera stoffet behöver eleverna som nämnts tidigare få hjälp att strukturera upp stoffet men även få goda möjligheter att såväl repetera som reflektera och på olika vis använda det lektionen handlat om. Som vi kan se på bilden kan ett effektivt sätt att göra detta på vara att använda sig av olika slags visuellt stöd som exempelvis checklistor eller bilder som stödjer elevernas minne eller ökar deras förmåga att förstå och ta till sig lektionens innehåll. Och återigen är det här betydelsefullt att tala om och identifiera vilket stöd eller vem läraren kan behöva samarbeta med eller få hjälp av för att åstadkomma detta.
Genom att använda denna bild då vi har olika slags seminarier eller workshops tillsammans med våra lärare och rektorer brukar det vanligtvis uppstå bra samtal och reflektioner kring vad som är viktigt för att det ska fungera stödjande för dem. Det som ofta nämns är exempelvis hållbara scheman, fungerande rum för arbete och reflektion samt få stöd och hjälp så att de kan utföra sitt arbete på bästa sätt samt delta i och tillgodogöra sig olika slags kompetenshöjande insatser på ett sätt som gynnar deras lärande. Detta brukar vi även benämna som att våra lärare och rektorer behöver ha en stödjande struktur för att själv kunna skapa och fungera som en stödjande struktur för sina elever och för varandra.
Eftersom vi strävar efter att våra skolor, undervisningen och lärmiljön ska kännetecknas av att den är meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg brukar vi även väva in dessa begrepp då vi talar om detta med stödjande struktur. Av den anledningen använder vi oss även av vårt tänk kring MUSTig undervisning och / eller MUSTig arbetssituation då vi planerar upp olika slags aktiviteter eller tänker kring hur den övergripande organisationen ser ut. Detta gör att det blir lättare för oss att inta ett MUSTigt förhållningssätt. Vi tänker nämligen att man behöver agera MUSTigt för att kunna skapa MUST för andra…
Om du vill ha denna bild i litet format för att använda som bildstöd i samtal eller för egen planering och reflektion så finner du det längst ner på sidan.
Och har du frågor eller funderingar kontaktar du:
