Exempel från klassrummen

I vårt arbete med att utveckla Magelungens skola och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära använder vi en mängd olika verktyg. Vilket eller vilka verktyg vi använder oss av beror dels på vilka roller vi har och dels på var i organisationen vi befinner oss. Användandet styrs såklart även av uppgiften eller aktiviteten samt vem eller vilka det är som förväntas  delta eller genomföra något. 

Under åren som arbetet med MUST pågått har vi utarbetat en mängd olika verktyg och material som på olika vis ska underlätta för såväl oss som driver eller deltar i utvecklingsarbetet som för våra elever. För att tydliggöra vilka verktyg som används till vad och av vem har vi försökt att sortera upp våra verktyg och talar om det i termer av ”verktyg utarbetade centralt”och ”verktyg utarbetade lokalt”.  Om  du läsa om verktyg som utarbetats centralt  och som används på en mer övergripande nivå  finner du det under rubriken Verktyg (utarbetade centralt) i menyn till vänster. Om du däremot är intresserad av att ta del av olika slags verktyg och material  som används  i det mer direkta arbetet med eleverna runt om i våra klassrum finner du det nedan. 

Värt att påpeka är dock att detta endast är ett litet axplock av allt det material och verktyg som används och att de kan ses just som exempel för att få lite inspiration eller nya idéer  kring hur en kan arbeta för att göra sin undervisning, skola eller lärmiljö än  mer  meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg. 

Tydliggörande schema

Då de allra flesta elever i Magelungens skolor har mycket stora behov av förutsägbarhet, tydlighet och struktur används en uppsjö av olika scheman som på olika vis syftar till att synliggöra såväl hur veckan, dagen eller lektionen ser ut. Om eleverna får tillgång till dessa ökar deras förutsättningar att såväl delta som lära. De får så att säga redan från början information om hur saker och ting ska ske, vad som förväntas etc.  Detta leder till att de slipper lägga tid och energi på att fundera över vad de ska göra hur och varför och kan i stället fokusera på själva görandet och lärandet.Värt att påpeka  är dock att schema nödvändigtvis inte behöver innebära ett undervisningsschema från exempelvis SchoolSoft, utan ett tydliggörande schema kan innebära så mycket mer. En viktig funktion med ett schema, oavsett hur det ser ut är dock vanligtvis att synliggöra  och strukturera upp tid samt vad som förväntas ske under denna tid och hur det kommer att gå till. Det vill säga att en viktig funktion med ett tydliggörande schema kan även vara att synliggöra själva proceduren.

Tydliggörande veckoschema

Det första exemplet på ett tydliggörande schema kan vi se på bilden till höger. Detta schema används i en av Magelungens grundskolor och som framkommer av bilden så tillhör det en grupp elever i åk 9. ​Som vi kan se på bilden så har de olika ämnena fått varsin färg.

Syftet med det är att eleverna lätt ska kunna få en överblick när i tid de olika ämnena eller lektionerna infaller.Fördelen med att ha en färg kopplat till varje ämne är även att elevernas arbetsmaterial, mappar, böcker kan bära samma färg eller märkas med samma färg så att det blir lättare för eleverna att ha med sig rätt material till lektionerna.

På schemat framkommer även när lektionerna, börjar, slutar, vem som leder lektionen samt vilka övriga elever som förväntas delta.  Detta bidrar till att skapa såväl förutsägbarhet som tydlighet, vilket kan leda till ökad känsla av självkontroll och trygghet. Även övriga aktiviteter som eleverna förväntas delta i under dagen, exempelvis SEFT (social färdighetsträning), lunch och rast finns med på schemat för att visa på att allt under dagen är betydelsefullt, inte bara lektionerna. Vi kan även se att schemat ger information om att det är just vecka fyra som detta schema gäller, vilket även det bidrar till ökad tydlighet.​

Individuella scheman 

Då många elever även har behov av individuell anpassning brukar man vanligtvis även kombinera gruppschemat med olika slags individuella scheman. På bilden nedan kan vi se ett exempel på ett färgkodat veckoschema som tillhör en elev på en av Magelungens gymnasieskolor. Det vi även kan se är att detta schema jämfört med det ovan innehåller lite mindre information. Anledningen till det är helt enkelt att just denna elev har behov av att mängden skriftlig information begränsas så att eleven kan ta till sig det mest väsentliga.  

Vi kan även se att schemat sitter uppsatt på den skärm som finns intill elevens arbetsplats vilket leder till att tillgängligheten blir hög. Närhelst under lektionen eller dagen kan eleven titta på sitt schema och få kontroll över strukturen och känna känslan av att det är förutsägbart och på så vis även tryggt. Även i detta fall leder de olika färgerna till att eleven snabbt får en överblick av när under dagen/veckan de olika ämnena eller aktiviteterna ska ske. Eleven kan även på ett enkelt sätt få en bild av hur många lektioner av ett visst ämne som hen förväntas närvara på under en vecka.​​

Påpekas bör dock att schemat måste individanpassas utifrån elevens styrkor och svårigheter. En lämplig grund för utformning är således pedagogiska utredningar eller utredningar. Om eleven exempelvis har en synnedsättning eller något annat som påverkar elevens förmåga att läsa av sitt schema måste detta beaktas vid utformandet.

 

Ytterligare en variant på individuellt schema för enskild elev kan vi se på bilden till höger.

Detta är ett veckoschema som tillhör en elev i åk 5. Schemat är skapat utifrån vetskap om elevens behov av visuellt stöd och enligt en av lärarna som arbetar med eleven är det hjälpsamt att använda detta då de har mentorstid och pratar om skolan och lektionerna. 

Utan detta har eleven mycket svårt att såväl lyssna som förstå som att själv kunna uttrycka sig. Liknande schema används även för eleverna i åk 7–9 på berörd skola.​

Som ett komplement  till detta schema används även ett annat schema/ bildstöd som vi kan se på bilden nedan. Även detta hjälper eleven/eleverna att kunna uttrycka sig/ lyssna i samtal som rör hur det går i skolan eller i olika ämnen. Enligt läraren bidrar detta till att eleven/eleverna blir mer delaktiga och får ökad förståelse kring sin egen kunskapsutveckling i relation till närvaron i skolan. 

 

Ytterligare en variant på ett individuellt schema kan se ut såhär: 

Detta schema tillhör en en elev i åk 5 och som ni ser påminner detta om schemat vi såg ovan men skillnaden är att detta schema på ett lite tydligare sätt skiljer ur varje enskild dag ur veckan. Detta görs genom att varje dag finns utskriven på en egen sida. Samtidigt som schemat i sin helhet ger information om hela veckan så kan även varje dag presenteras var för sig. Detta kan vara hjälpsamt om eleven som i detta fall har behov av att få hjälp med att bryta ner helheter till delar för att det ska blir mer överblickbart och därmed även hanterbart och begripligt.  Även på detta schema kan vi se att den skrivna texten kompletteras med bilder för att visualisera det som står skrivet. ​

En av lärarna som arbetar tillsammans med eleven vars schema vi kan se ovan berättar att hen mejlar schemat till förälder och elev i god tid innan schemat börjar gälla (vanligtvis någon vecka innan). Detta leder till att såväl elev som förälder får goda möjligheter till förberedelse och såväl veckan som dagen blir förutsägbar. Då eleven sedan är i skolan har hen tillgång till det under hela dagen vilket leder till en ökad kontroll över såväl dagsstruktur som förväntningar och krav något som även skapar ökade möjligheter till såväl delaktighet som aktivitet som känsla trygghet. ​Enligt läraren används liknande scheman för fler elever i verksamheten och exakt hur det används gör upp i dialog med specifik elev och dennes familj. En del elever har ett litet inplastat schema i sin ficka, medan andra har schemat i sin mobiltelefon​.

Värt att påpeka i detta sammanhang är att pedagogerna behöver vara de som aktivt använder bildstöden och orka vara ihärdiga. Det vill säga använda dem hela tiden och inte ge upp  om det inte fungerar på en gång. Vanligt är att man kan behöva prova/träna med elever inom NPF-spektrat  ca 10-20 gånger innan det sitter och fungerar optimalt. Gynnsamt är då att eleverna själva involveras i själva utformning av sina stödjande schema/ hjälpmedel.​ Detta kan dock kräva en viss mognad samt att eleven har r såväl insikt som kunskap om sina svårigheter och styrkor.

 

Tydliggörande dagsschema

Som nämndes ovan kan man som elev ha behov av att få hjälp med att tolka och bryta ner och veckoschemat i mindre och därmed mer lättförståeliga eller lätthanterliga delar. Anledningen till det kan vara att en vecka med dess olika lektioner, aktiviteter och moment kan kännas oändligt lång, oöverskådlig och därmed övermäktig eller svårhanterlig. ​Hjälpsamt är då att inför varje skoldag få tillgång till ett tydliggörande dagsschema med tillhörande genomgång.  Ett exempel på hur ett sådant tydliggörande schema kan se ut ser vi på bilden till höger.​ 

Detta schema används för en grupp elever i åk 7–9. Läraren som bidragit med detta exempel beskriver vad det syftar till, d,v.s vad det har för funktion och på vilket vis de har fungerat stödjande för eleverna på följande vis:

”Vad gäller schemastrukturen på tavlan så syftar den till att ge eleverna en kontinuerlig översikt över sin skoldag. Vi förbereder den och sätter upp rätt lektioner med rätt tider dagen innan, och på morgonsamlingen med eleverna går vi igenom dagen tillsammans med dem. Efter varje lektion tar vi även bort de avklarade lektionerna och rasterna, så att eleverna hela tiden har kvar hur resten av dagen ser ut och även får lätt att se precis ”var” under dagen de befinner sig (hjälpsamt iom att flera av dem har svårt med tidsuppfattningen). Vi upplever att detta har inneburit att eleverna har en betydligt bättre koll på vilka ämnen de har under dagen, vilket gör att skoldagarna blir för dem både mer förutsägbara och mer sammanhängande”

Som framkommer  av texten ovan så används schemat aktivt. Det vill säga det ordnas så att  det är aktuellt och stämmer så att lärarna på skolan även kan hänvisa  till schemat. Vanligt är dock att pedagoger kan glömma vad viktigt schemat kan vara för eleverna och av den anledning bör man påminna varandra inom personalgruppen så att det verkligen används av alla.  Här spelar även skolans ledning/rektor en viktigt roll, nämligen att lyfta fram att inte är frivilligt att använda det bildstöd som man infört.  Om det skulle visa sig att någon  lärare tycker att något av de bilstöd/scheman man använde på enheten fungerar dåligt eller behöver ändras får man lyfta det i gruppen och se vad som kan behöva justeras eller ändras för att det ska fungera bättre.

 

​Ett annat exempel på ett tydliggörande dagsschema kan vi se på följande bild. 

Även detta används i en av grundskolorna för en grupp elever i åk 7–9. En av lärarna som arbetar på skolan där schemat används beskriver dess syfte, utformning och hur de konkret använder det tillsammans med eleverna på följande vis:

”Det blir tydligare för eleverna när vi kombinerar bilder med ord och siffror. De får en överblick över dagen vad gäller lektioner och dess längd, vilka lärare de ska ha, vilka ämnen de ska läsa, vad det blir för lunch och när de ska sluta. Det blir någon slags trygghet för eleverna som på så sätt blir bättre mentalt förberedda för dagen…”

”Vi skriver upp tider och lärarnamn och fäster ämnes/aktivitetsbilderna på tavlan på morgonen innan lektionerna startar. Vid morgonsamlingen, 10 minuter innan första lektionen kl. 9:00 går vi igenom den. Den står kvar hela dagen och blir det några ändringar under dagen så uppdaterar vi den…​”

Det vi kan se på detta schema och som framkommer av texten ovan är att det även innehåller information om vilken lärare det är som ansvarar över lektionen, något som leder till att eleverna får än mer kontroll och känsla av förutsägbarhet och trygghet. För att synliggöra detta med vilken lärare som ansvarar kan det även vara bra att ha ett foto på aktuell lärare uppsatt. Detta är extra bra för elever som har svårt att minnas ansiktet bakom namnet. Något som inte är helt ovanlig för elever inom autismspektrat.

Tydliggörande dagsschema för enskild elev

Även då det gäller dagsschema behöver dessa vanligtvis kompletteras med individuella varianter. Anledningen till det är dels att elevernas dagar kan se lite olika ut beroende på att de läser under anpassad studiegång men det beror även i detta fall på att eleverna har lite olika behov av anpassningar för att kunna läsa av och tolka schemat på bästa sätt. 

Även på detta schema kompletteras text med bilder för att göra det mer lättförståeligt för eleven. Bilden som tillhör varje ämne illustrerar eller visualiserar något som är typiskt just för det ämnet vilket gör att eleven snabbt får kontroll och överblick.   På detta schema får eleven själv sätta upp dagens lektioner varje morgon. En av lärarna som arbetar med berörd elev beskriver dess syfte och funktion på följande vis​

​”Det individuella schemat använder vi med en elev som behöver hjälp med att strukturera upp sin skoldag samt med att hitta ett sammanhang över dagen. Genom att själv få sätta ut dagens lektioner får eleven redan på morgonen en överblick av hur dagen ser ut, och genom att ta bort ämnena ett efter ett blir hen medveten om hur hens dag går framåt. Bildstödet i dessa fall består dels av InPrint-bilder till varje ämne så att man kan se vilket ämne det är utan att behöva läsa, men också utav den färgade ramen som matchar den färg som ämnena har i SchoolSoft och på deras scheman”

 

Ett annat exempel på ett tydliggörande dagsschema för enskild elev ser vi på bilden nedan. 

Även detta schema tillhör en elev som är i behov av såväl bildstöd som att få en egen uppstart tillsammans med vuxen för att få en förståelse kring vad som kommer att hända under dagen.

En av pedagogerna som arbetar med eleven beskriver tillvägagångssätt och funktion följande vis:

”Ansvarig lärare har en kort uppstart och går igenom dagen. Eventuella förändringar från grundschemat skrivs in inför dagen och uppstarten. Detta är väldigt viktigt då förändringar kan förstöra en hel dag för eleven. Eleven har blivit mycket lugnare när han ser hela dagen med bilder och kan titta på sitt schema under dagen”​

Som framkommer av texten ovan är tydliggörande schema och bildstöd viktiga verktyg som på många sätt kan fungera förebyggande och proaktivt och således vara en bra metod för att komma tillrätta med såväl utagerande beteende som skolfrånvaro. Förutom att dessa verktyg bidrar till att eleverna får möjlighet att lyckas med vad de förväntas göra och på så vis även bygger upp tron på sig själv är det tidseffektivt för vuxna i verksamheten. De slipper ödsla tid på att ta hand om konflikter eller sitta i möten kring elever som kommer försent eller som inte kommer alls. Att lägga tid och energi på att utarbeta scheman och bildstöd är så att säga en väl värd investering på lång sikt.

Lektionsstruktur/lektionsplanering​

För att kunna närvara och delta i de aktiviteter som sker under en lektion behöver de allra flesta elever även få tillgång till en tydlig lektionsstruktur och en tydlig lektionsplanering. Även dessa ser såklart ut på en mängd olika sätt i Magelungens skolor beroende på lärare, elever, elevgrupp etc. Samtidigt som vi tänker att de behöver se olika ut för att de ska kunna möta elevernas behov på bästa sätt tänker vi att det är vissa centrala delar eller ingredienser i en lektionsstruktur som alltid behöver finnas med med. För att strukturera upp dessa brukar vi tala om inledning, aktivitet och avslut. Om du vill se hur vi tänker på en övergripande nivå kan du läsa och det under rubriken ”lektionsstruktur” i menyn till vänster. 

Värt att påpeka är att många elever gynnas otroligt mycket av att lektionsstrukturen ser liknande ut på alla lektioner. Detta hänger samman med att de endast behöver lära in en struktur  så tid och energi i stället kan läggas i på att lära sig det som förväntas. Det kan därför vara värt  att i arbetslaget göra ett mer noggrant jobb kring detta eftersom man vanligtvis får elever som både kan arbeta och närvara mycket bättre.  Exakt hur lektionsstrukturen ska se ut bör baseras på såväl  pedagogiska utredningar som åtgärdsprogram och överenskommelser om extra anpassningar. ​

Ett exempel på hur en lektionsstruktur  som bygger på tänket om inledning aktivitet och avslutning kan vi se på bilden nedan. Det här exemplet är  från ett av klassrummen på en av Magelungens gymnasieskolor. 

Det vi ser här är en whiteboard med en genomtänkt struktur, Denna struktur  eller information står på tavlan redan då eleverna kommer in i klassrummet och givetvis möts de då av läraren som är redo att starta upp lektionen genom att hålla en inledning på angivet klockslag.

På tavlan står dagens datum, det aktuella ämnet och en beskrivning av arbetspasset som konkretiseras ytterligare med hjälp av illustrativa bilder. När lektionen startar är det vanligt att lärarna återkopplar till förra lektionen. Syftet med det är att sätta in aktuell lektion i ett sammanhang.  I starten av lektionen förmedlas även lektionens mål till eleverna, både visuellt och i ord.

Under själva aktivitetsdelen/ arbetspasset  är tanken att eleverna följer och arbetar utifrån sina veckoplaneringar. Ett exempel på hur lärarna gör detta är att de, utöver en muntlig genomgång, även visar på mål och vägen dit i de veckoplaneringar som eleverna får ( se bilden till höger. )

Planeringarna synliggör och visualiserar vad som förväntas av eleverna samt hur det är tänkt att gå till. De är utformade så att eleverna tydligt ska se att de kommer framåt. Lärarna på berörd skola har en ambition att varje steg i planeringen ska vara fullt hanterbart för aktuell elev.

Detta görs bland annat genom att de länkar planeringen till material och uppgifter då det är möjligt, illustrerar med bilder och har lagom utmanande uppgifter i varje steg. Veckoplaneringarna ska alltså inte kännas övermäktiga- utan tvärtom.  Eleverna ska enkelt se att de kommer framåt.

När ett steg är färdigt sätter eleverna enkelt ett kryss under ”klar”. Om eleverna inte skulle hinna färdigt så kryssar de istället för rutan ”påbörjad”. Då blir det enkelt att snabbt komma in i arbetet igen nästa lektion. Lärarnas ambition är även att lektionerna ska innehålla varierande arbetssätt så att undervisningen blir såväl meningsfull som utvecklande och stimulerande för alla elever.

I slutet av lektionen sker en tydlig avslutning  som rymmer såväl sammanfattning som reflektion. Avslutningen blir ett utmärkt tillfälle för eleverna att få syn på sitt lärande och därför jobbar lärarna på skolan med olika former av återkoppling. Detta görs exempelvis med hjälp av ”exit -ticket”. Dessa kan se ut på olika vis och ett exempel kan vi se på bilden nedan. Med hjälp av exit- ticket får lärarna syn på vad eleverna bär med sig från lektionen samt vad som är viktigt att tänka på inför nästa lektion. 

För att inte glömma bort den viktiga avslutningen brukar lärarna även  använda sig av en Time-timer som påminner om att det är dags.  Den kan även användas för att visa på när lektionen i sin helhet är slut. Med hjälp av Time-timern synliggörs tiden för elever som har svårt med tidsuppfattning.

Innan Timer-Timern som visar att lektionen är slut ringer ut för rast brukar de även berätta kort om kommande aktivitet eller  lektion för att på så vis skapa förutsägbarhet.

 

Värt att påpeka  är dock att Time-timer endast är ett tidhjälpmedel och även här bör läraren använda det som passar berörd elev/elever på bästa sätt. Självklart ska dessa hjälpmedel inte bara användas på gruppnivå eller för att hålla koll på lektionsslutet, Många elever kan även behöva ha sitt tidhjälpmedel kopplat till specifika moment eller uppgifter under lektionen.

Alternativ till Time-Timer kan exempelvis vara timstock eller timglas. 

För många elever kan t.o.m timstock och timglas vara lättare att förstå då de inte ställer lika högra krav på att man ska kunna den analoga klockan. ​

 

Pedagogiska planeringar

Även i andra klassrum runt om på Magelungens skolor används en mängd olika pedagogiska planeringar som syftar till att synliggöra såväl vad som ska göras, varför det ska göras, hur det ska gå till samt vad det förväntas leda till. Även dessa ser såklart lite olika ut beroende på lärare, ämne samt elev/elevgrupp. ​ På bilden nedan ser vi en pedagogisk planering i ämnet svenska där uppgiften är att göra en podcast.

Som synes skiljer sig denna åt från ovanstående planering eftersom den här till skillnad från den förra inte är en veckoplanering utan en pedagogisk planering över ett ämnesområde.

Själva tänket i planeringen är dock detsamma då även denna syftar till att synliggöra vad som ska göras, varför samt hur det ska gå till.

Vi kan även se att även denna kompletterar skriven text med bilder för att öka förståelsen. Vid utformandet av planeringen har läraren använt sig av  bildstödsprogrammet/verktyget InPrint samt tagit inspiration gällande formuleringen av kunskapskrav och centralt innehåll från ”En pratbar Läroplan”.Planeringen används i åk 7–9 och läraren själv beskriver den på följande vis:

”Oftast brukar jag ge ut den i pappersform så att eleverna själva kan kryssa i de moment de är klara med, men den finns också i digital form på Google Classroom. Jag brukar ge ut den i början på varje nytt område vi börjar med för att ge eleverna en översikt över vad vi kommer att arbeta med. Kursplanen brukar jag inte gå igenom i detalj med eleverna, men några av våra elever behöver motivationen kring varför vi gör det vi gör, och det har fungerat över förväntan. 

I LPP:n finns även en checklista över de moment och uppgifter som ingår i det vi arbetar med, och detta tillsammans med möjligheten att själv kryssa i och checka av sin progression har vart ett oerhört bra stöd. Jag är medveten om att det är väldigt mycket text i LPP:n, så jag behöver alltid komplettera med muntliga instruktioner och tät uppföljning tillsammans med eleverna så att de verkligen vet vad de ska göra, men jag tycker att ett dokument som detta har gjort det lättare att hänvisa till vad vi ska göra sedan/har gjort, samt att motivera de eleverna som behöver det med utdrag från läroplanen. Bildstödet här fungerar återigen som ett visuellt komplement till de skriva instruktionerna, och jag använder mig utav samma symboler för liknande uppgifter (skriva har en symbol, svara på frågor en annan, etc.)”​

Om du vill  ta del av det fysiska dokumentet finner du det längst ner på sidan.

Ytterligare ett exempel på en pedagogisk planering kan vi se på bilden nedan. Detta är ett material eller en mall som kallas för planeringsverktyget och används på en av Magelungens gymnasieskolor.  Verktyget är utarbetat av en grupp lärare och skolans specialpedagog och används på ett eller annat vis av samtliga lärare på skolan. Den övergripande tanken med planeringsverktyget beskrivs av specialpedagogen på följande vis:

” Tanken med planeringsverktyget är att eleverna alltid ska känna igen formen för uppgifter som ser likadana ut i alla ämnen. De arbetar i mallen på datorn eller i pappersform utifrån behov och förutsättningar/önskemål. Alla elever har numera tillgång till helt digitaliserade arbetsmallar om de behöver med allt digitalt stöd som finns, tex möjlighet att få text uppläst/läsa in ”text” i dokumentet mm. Tillsammans med undervisande lärare arbetar sedan eleven och pedagogen formativt med att nå förväntat resultat som kopplas till kunskapskrav. Förförståelse, anpassningar och bildstöd kan läggas direkt i mallen för att underlätta för eleven”​

 

Även detta dokument finner  du längst ner på sidan. Där kan du ta del av en ifylld planering för temat filmanalys.

 

Individuell planering/ skriftlig instruktion

För många elever kan även den gemensamma lektionsstrukturen/lektionsplaneringen behöva kompletteras med en individuell planering eller en skriftlig instruktion som tydligt visar vad som förväntas av just den eleven under aktuell lektion och på vilket vis det ska gå till. I vilken ordning saker och ting ska ske samt med vem eleven ska genomföra någon uppgift eller något moment tillsammans med.  Även dessa kan se ut på en mängd olika sätt men vanligt är att de finns som utskrivna dokument som finns väl synligt i närheten av elevens arbetsplats eller i datorn för de elever som föredrar att ha sina dokument digitalt. ​

På bilden till höger ser vi ett exempel på en skriftlig instruktion som även fungerar som en slags checklista för en gymnasieelev. Genom att även skriva ut enkla moment eller steg som i detta fall ”öppna Classroom” får eleven en lättförtjänt ”check” vilket har en motivations höjande effekt.

Specialpedagogen som arbetar kring berörd elev menar att man tom skulle kunna lägga till en rad och där skriva ”sätt på datorn”, för att ge eleven än mer möjligheter att få bocka av och känna känslan av att ha klarat av det som förväntats.

 

Ett annat  exempel på en individuell planering/ skriftlig instruktion kan vi se här. 

 Denna planering bygger på samma princip som den tidigare planeringen med tydliga steg och möjlighet att checka av allteftersom. Även den här planeringen tillhör en gymnasieelev ​ och hjälper eleven att planera upp sitt individuella arbete från början till slut.

Genom att planeringen och stegen visualiseras synliggörs eller illustreras även själva arbetsprocessen. Eleven kan själv fylla i sin planering eller om behov finns göra det tillsamman med sin lärare.

Specialpedagogen som arbetar kring berörd elev och även är den som har tagit fram detta planeringsverktyg menar att det är hjälpsamt för elever med ”låg inre motor” och svårigheter att själva planera och strukturera upp sitt arbete att använda detta eftersom känslan av att få bocka av och stryka visar att man är på väg åt rätt håll och att arbetet lönar sig.Motivationen kan öka och likaså lusten att fortsätta jobba.Värt att påpeka är dock att man även här måste ta hänsyn till individens förmågor och för vissa kan checklistor stressa och inte alls fungera som belöning och motivation. På det stora hela är​ många elever med NPF hjälpta av detta, men man måste alltid ha med sig att alla elever fungerar olika​.

 

Visuellt stöd för att synliggöra kunskapskrav och progression

Då många elever kan ha svårt att förstå vad de förväntas göra eller kunna för att uppnå kunskapskraven lägger lärarna i Magelungen även mycket tid och energi på att förtydliga och synliggöra detta för sina elever på bästa sätt. Även här ser verktygen eller materialet olika ut beroende på lärare, ämne, årskurs samt elevernas behov och förutsättningar. Det första exemplet på att synliggöra kunskapskraven kan vi se på bilden nedan där vi ser en tavla som sitter i ett klassrum för elever i åk 7–9 på en av Magelungens grundskolor. Av sekretesskäl har läraren på just denna bild suddat ut elevernas namn och ersatt dem med elev 1, elev 2 och elev 3. Vanligtvis står således elevernas namn uppskrivna så att det ska bli tydligt vad som gäller för var och en.

Läraren själv beskriver hur hen använder sig av tavlan på följande vis;

”Inför varje uppgift/arbetsområde så går jag igenom med eleverna vad som står på tavlan. För vissa elever fungerar det bra för andra mindre bra, av olika anledningar. Om det är ett större arbetsområde så brukar jag påminna eleverna då och då. I slutet av arbetsområdet när eleverna ska bedömas så använder jag de förenklade kunskapskraven och förklarar för eleverna, vad, hur de blir bedömda (ofta med exempel). dessa förenklade kunskapskraven som jag använder hjälper eleverna mycket för att förstå vad och hur de ska visa sina kunskaper. En del av eleverna använder tavlan som en riktning framåt där de vet tiden hur länge de ska jobba och så” ​

Ytterligare exempel på hur kunskapskraven kan synliggöras kan vi se på bilderna nedan. Här ser vi hur läraren med hjälp av att använda sig av bilder konkretiserar vad eleverna förväntas kunna då de arbetat med aktuellt område.

Bilden längst till höger används i hem- och konsumentkunskap för åk 7–9 och bilden till vänster används i åk 4–6, även det ämnet hem- och konsumentkunskap. Då texten är tydligt begränsad samt att det skrivna kompletteras med bilderna får eleverna en visuell bild av vad som förväntas av dem. Det blir då lättare att förstå vad som ska göras vilket leder till att eleverna i högre grad även klarar av att faktiskt genomföra det som förväntas eller efterfrågas.

 

Ett liknande exempel på att synliggöra kunskapskraven kan vi se på denna bild.

Det här materialet/verktyget  är utarbetat och används på en av gymnasieskolorna i ämnet konsumentekonomi. Även i detta fall kan vi se att texten kompletteras med bilder som illustrerar kunskapskraven och till skillnad från många andra bedömningsmatriser som elever ofta får med en uppgift är det här materialet genom sina bilder extremt tydligt och lättolkat.​

 

 

 

 

Då många elever även kan behöva hjälp  att se kopplingen mellan skolfrånvaro och avsaknad av betyg kan det även behövas särskilt material eller verktyg för att tydliggöra det. På bilden nedan ser vi ett  schema/ en veckoplanering som utarbetades specifikt för en elev som skolkade mycket och inte förstod vad konsekvenserna blev.

En av lärarna beskriver arbetet med schemat/ planeringen och resultatet av den på följande vis:​​

” Vi skriver ner alla ämnen han läser under varje dag. På varje pass fyller vi i vad han ska göra. När han fullföljer en lektion markerar vi den med grön färg och vad han lärt sig och att ha ligger i fas med planeringen. Om han väljer att skolka och inte komma på lektionen markerar vi lektionen och uppgiften han skulle gjort med röd färg”

”En del elever upplever att de är i skolan och arbetar bara de befinner sig i lokalerna. De kan sedan ha svårt att förstå varför de inte får betyg eller sträck i ett ämne. Tydliggör man det på detta sätt förstår eleven syftet med att arbeta och lära sig saker på lektionen, de ser också vad de missar och hamnar efter i om de inte kommer till lektionen”.

”Man kan använda detta i början på veckan för att förbereda eleven på vad som ska göras och sedan kan man även titta tillbaka på veckan som varit och lyfta det som fungerat men också skapa förståelse för vad missade aktiviteter/lektioner kan innebära. Det här har jag använt både i ämnesplanering och i veckoplanering och märker att eleverna får ett ägarskap över sin skolgång och deltar mycket mer aktivt i skolan”

Skoltrappor – vägen in i klassrummet 

Då många elever som kommer till Magelungens skola inte fått det stöd och de anpassningar de haft behov av i sina tidigare skolor och av den anledningen stannat hemma eller varit borta från skolan helt eller delvis under långa perioder är det vanligt att de kan behöva en särskild inskolning för att åter kunna komma tillbaks till skolan, närvara på lektionerna och utvecklas i riktning mot kunskapskraven. Exakt hur denna inskolning ser ut eller går till görs upp i samråd  mellan elev, förälder, uppdragsgivare, aktuell skola och dess personal. För att synliggöra för samtliga inblandade vilka olika faser eller steg som kan vara viktigt i denna process används runt om på Magelungen olika slags skoltrappor. Nedan ser vi ett exempel på en skoltrappa som används  på en av Magelungens grundskolor i  arbetet med att motivera eleverna och få dem att kunna delta på lektionerna i högre utsträckning.

Denna trappa, eller verktyg, används främst med elever som befinner sig i skolan men behöver extra stöd och hjälp för att komma in i klassrummet, delta på lektionerna och utvecklas i riktning mot kunskapsmålen.’

Som vi kan se innehåller trappan tydliga steg med uttalade förväntningar. Genom att de olika stegen synliggörs för eleverna så är det även lättare att tala om var de befinner sig i nuläget, vart de ska samt hur detta på bästa vis ska gå till.

 

Förtydligande instruktion/mall/ struktur för moment

Får många elever är det även hjälpsamt och ibland nödvändigt att få en förtydligande instruktion, en mall eller en struktur för hur ett visst moment eller en viss uppgift ska utföras. En sådan kan kompensera en bristande föreställningsförmåga genom att den synliggör en struktur eller något som annars är osynligt och svårt att förstå. 

På bilden till höger vi en struktur eller en mall för hur man går tillväga för att skriva en argumenterande text.  Genom att den synliggör eller illustrerar det abstrakta, i detta fall strukturen för hur en argumenterande text byggs upp så blir den hjälpsam eftersom eleven förstår vad som ska göras och hur det ska se ut. De olika komponenterna som ska ingå blir extra synliga då mallen även innehåller bilder.

Den avlastar också arbetsminnet om man t.ex. ska diskutera med eleven vad som är skillnad på argument och motargument. Datorn står bredvid för att man kan hjälpa eleven att komma igång med att skissa på sin text direkt på bildstödspappret och sedan skriva rent på datorn. Om den metoden passar för just den eleven vill säga.

Ett annat exempel på hur en förtydligande mall eller struktur som stödjer lärandet kan se ut kan vi se på bilden nedan. Här ser vi en elev som tillsammans med sin lärare genomför ett muntligt prov med hjälp av ett Venn-diagram som illustrerar särdrag och gemensamma drag mellan två olika faktorer eller fenomen.  

Som ett komplement till detta ritpratar även läraren,  något som leder till ökad förståelse hos eleven vilket gör att hen i högre grad kan vara aktiv och även få fram sin kunskap.

Venn-diagrammet som i detta fall utgör ett visuellt stöd för tänkandet avlastar elevens arbetsminne, mer energi kan gå åt till att tänka på själva innehållet eller uppgiften samtidigt som förståelsen för abstrakta begrepp.

 

Ett liknande exempel på en stödjande struktur eller mall kan vi se på bilden till höger. 

Den här bilden visar en elev som tillsammans med sin lärare arbetar med hjälp av ett dokument eller ett papper. Detta papper fungerar som en slags checklista där eleven kan kryssa i sant eller falskt på olika påståenden som behandlar temat ” Hans Rosling menar att människor i allmänhet överskattar världens utveckling”.Själva iden bakom denna är samma som med den ovan. Det vill säga genom att eleven får en färdig struktur presenterad för sig minskar belastningen på arbetsminnet och kan energi läggas på att tänka eller diskutera istället. 

Förståelsen för det ämne som uppgiften behandlar ökar och i och med att uppgiften görs tillsammans med läraren får eleven goda möjligheter att visa sin lärare såväl kunskaper som förmågor av olika slag. Genom att komplettera exempelvis individuellt arbete i bok med detta material/sätt att arbeta blir undervisningen dessutom än mer varierad.

Detta sätt att tänka kring stödjande struktur kan appliceras på en mängd olika uppgifter  och varieras i det oändliga. För att få ännu en bild av hur det kan se ut kan vi titta på bilden nedan där vi ser en elev som arbetar med ämnet svenska där det specifika temat för uppgiften är satsdelar. 

Vi kan även se att eleven har kort med ord och bilder framför sig på bänken. Korten har olika färg som i sin tur illustrerar olika satsdelar. Genom att satsdelar som är en osynlig konstruktion visualiseras förtydligas den språkliga strukturen vilket gör att den blir lättare att förstå och ta till sig.

Eftersom eleven har orden/satsdelarna framför sig på bänken bjuder detta sätt att arbeta även in till att eleven kan vara aktiv på ett annat sätt än om läraren skriver ett exempel på papper eller whiteboard. Och med tanke på att ett effektivt lärande kräver aktivitet är det en aspekt som är minst sagt viktig att lyfta fram.​

 Som nämndes inledningsvis är detta endast är en liten del av alla de verktyg och det material som utarbetats och används runt om på våra skolor. Förhoppningen är dock att vi kan fortsätta samla in konkreta exempel och bygga ut denna exempel- eller idébank ytterligare.