Hållbar skolutveckling

Under de år som vårt skolövergripande utvecklingsarbete pågått har vi strävat efter att åstadkomma en skolutveckling som kännetecknas av att den är hållbar. Det vill säga att den står sig över tid och leder framåt i önskad riktning. Med tanke på att vi nu varit igång i över sex år och på många vis uppnått det vi önskade då vi startade ser vi att den i mångt och mycket gör det.

Det vi dock är medvetna om är att ingenting står för evigt och eftersom vi i Magelungen (liksom de flesta andra skolor) med jämna mellanrum ställs inför en rad utmaningar och organisatoriska förändringar är detta något vi ständigt behöver aktualisera och lägga såväl tid som energi på.

En sak vi lärt oss under åren vårt arbete varit igång är att det är otroligt värdefullt att tänka helhet om en vill lyckas på bästa sätt i sitt arbete.  Det vill säga att en måste fundera över en mängd olika aspekter och inte stirra sig blind på en lösning eller ett område att förändra. Vi är exempelvis medvetna om att en förändring i klassrummet vanligtvis kräver att man även ser över såväl organisation som resursanvändning. En ensam lärare kan inte göra jobbet själv  utan alla som arbetar i skolan behöver ”dra sitt strå till stacken”.

Vi har vidare identifierat att det är viktigt att en med jämna mellanrum stannar upp och tänka till kring varför verksamheten behöver förändras, på vilket vis det skulle kunna ske samt vad man vill åstadkomma på kort och lång sikt. Vi försöker även påminna oss om betydelsen av att ibland tänka om och ta sig en rejäl funderare på om det är möjligt att  fortsätta som tidigare om det en gör inte direkt leder framåt. Detta utan att förkasta allt bra en redan gör som faktiskt fungerar…

Avgörande för oss (och alla andra som vill lyckas på bästa sätt ) är att tänka  långsiktigt och vara inställd på att förändringen kommer att ta tid och måste få ta tid. Det finns så att säga inga ”quick-fix” utan ska en jobba med skolutveckling gäller det att vara väl förberedd på att det är ett ständigt nötande där en tar ett steg framåt och två tillbaka under vissa perioder för att sedan få lite ”medvind” och känna att det går framåt under andra perioder (eller ”faser”).

Vi har även märkt att det är viktigt att tala i termer av koncept och helhetslösningar och fundera på hur övriga satsningar eller projekt passar in där. Ställa sig frågor om när det kan vara lämpligt att starta utan att det blir för mycket nytt på en gång samt fundera kring hur olika projekt och satsningar kan korsbefrukta varandra och kopplas samman till en helhet som är synlig och begriplig för alla inblandade. Samtidigt som satsningarna behöver samordnas behöver en även jobba på att begränsa det som sätts igång så att det inte blir för mycket för de som ska göra jobbet. Fundera över om det är det genomförbart, hanterbart, meningsfullt och begripligt.

För att få med sig de som ska göra jobbet samt få sitt skolutvecklingsarbete ordentligt förankrat på alla nivåer så att det blir meningsfullt och därmed genomförbart är det av stor betydelse att ta sig tid till att faktiskt lyssna in åsikter, önskemål, förutsättningar och behov från de som förväntas delta i eller utföra det dagliga arbetet. Värna om ”den lilla enhetens behov” och sträva efter att bemöta dessa. Bearbeta och processa idéer på flera nivåer och undvik snabba beslut vid ”sittande bord”. Se skolutveckling som en interaktiv process, där själva ”huret” görs upp i samspel med de som förväntas delta i förändringsaktiviteterna.

Vi har även sett värdet i att investera i såväl tid som energi och pengar och ha tanken ”som man sår får man skörda” levande, samtidigt som vi sett värdet i att ha ett ”good-enough – tänk” – ”det här är vad vi har” ”det här är vad vi kan” och ” vi gör vårt bästa utifrån våra förutsättningar” – för vi ska ju hålla också…,

Och med tanke på att detta med skolutveckling är ett gemensamt jobb som kräver att en får till goda samarbeten, goda relationer samt  vågar be om hjälp och kan ta emot  den hjälp som erbjuds så är det även otroligt betydelsefullt att faktiskt våga släppa på prestigen och bjuda på det en har eller det en kan utan att det är ”tip-top”.

Liksom många andra har även vi sett betydelsen av att sträva efter samsyn samtidigt som en värnar om olika perspektiv – ”att alltid tycka lika leder inte till utveckling”. Däremot har vi märkt att det är viktigt att de som leder arbetet med att förändra skolan har goda erfarenheter och kunskaper om såväl skola som skolutveckling, undervisning, lärande, organisation och kultur. En behöver således värna om det pedagogiska fokuset– ”låt pedagogerna utveckla den pedagogiska verksamheten”.

Och eftersom vi vet att skolledare liksom lärare och specialpedagoger är centrala i arbetet med att utveckla skolan i en inkluderande riktning behöver vi göra allt vi kan för att de ska stanna kvar på sin post och orka kämpa på fast det många gånger kan kännas motigt. De behöver få stöd och hjälp i allt ifrån det vardagliga görandet till att se på sitt arbete eller på sin verksamhet med andra ögon. Få hjälp att lyfta blicken, få hjälp att se allt bra som görs och få lite nya idéer, tankar och energi som gör att de kommer vidare. Av den anledningen bör handledning prioriteras till alla – ”innehåll och form styrs av uppdrag och behov”.

Och med tanke på att alla inblandade behöver utvecklas och lära om man vill åstadkomma en hållbar skolutveckling är det värdefullt att lägga krut på att bygga stödjande strukturer för just lärande och utveckling – på alla nivåer (klassrumsnivå, skolnivå, organisationsnivå, systemnivå). Värdefullt i detta arbete är att bygga in förändringen i systemet. Satsa på att få till rutiner och strukturer för allt ifrån möten till kommunikation, samtal och reflektion. Se till att efterfråga och använda återkoppling eller respons på alla nivåer eftersom det ger information och ledtrådar som kan vara värdefulla för att komma vidare. Kan även bidra med nya insikter eller ny energi som gör att en orkar kämpa på trots att det känns tungt.

Som vi alla vet har ju skolan dessutom ett dubbelt uppdrag som består både av ett kunskapsuppdrag och ett socialt uppdrag och ska vi lyckas med det, ja,  då behöver vi även lyfta fram andra för lärandet centrala aspekter och inte bara prata resultat, prestationer och bedömning. Det ena ska således inte utesluta det andra. Utan vi behöver med andra ord värna om att skapa en skolmiljö där de båda uppdragen går hand i hand och alla får chans att utvecklas så långt som möjligt efter sina förutsättningar och behov.

Tillsammans gör vi skillnad…