Syfte och mål
Då vi satte igång arbetet med MUST formulerade vi som startade arbetet långsiktiga mål tillsammans med vår skolchef och den grupp för skolutveckling vi hade satt samman. Vår tanke var att målen skulle hjälpa oss att dra åt samma håll samt ge vårt arbete lite styrning under resans gång.
Det vill säga synliggöra vart vi var på väg och vad vi ville med vårt arbete. Vi försökte formulera våra mål så att de gick i linje med vad vi behövde utveckla och förbättra samtidigt som de gick i linje med såväl Magelungens övergripande mål och visioner som med skolans styrdokument
Genom att´vi även formulerade målen i skrift har vi under åren återkommande kunnat presentera dem för de som ska delta i arbetet och på så vis göra dem mer delaktiga i vart vi är på väg eller vad vi strävar mot.
Under resans gång har våra mål kontinuerligt stämts av, diskuterats, uppdaterats och reviderats. Detta gör att de under årens lopp har förändrats och omformulerats något beroende på var i processen vi befunnit oss. Trots att de omformulerats något har dock själva kärnan i dem funnits kvar, Målen kan även ses som ett bra diskussionsunderlag och då vi har olika avstämnings eller utvärderingsmöten brukar vi titta på var vi är och hur vi gör i relation till uppsatta mål.
En tanke vi har kring dessa mål är att de behöver vara relativt övergripande och öppna för tolkning för att sedan konkretiseras och smalna av ju närmare klassrummet och det elevnära arbetet vi kommer. Vi vill således undvika att sätta alltför konkreta och specifika mål då sådana lätt kan bli alltför styrande och då riskerar att hämma såväl flexibilitet som kreativitet. Men tanke på att Magelungens skola/ skolverksamhet i själva verket består av en mängd mindre skolor som behöver göra lite på sitt eget sätt för att det ska fungera optimalt anser vi att det är viktigt. De långsiktiga målen bryter vi även ner i delmål eller läsårsmål.
De långsiktiga mål vi arbetar mot i nuläget är följande:
- Att alla elever ökar sin uppfyllelse av kunskapsmålen
- Att alla elever förbättrar sin skolnärvaro
- Att elevhälsans samlade kompetens gagnar alla elever
- Att vi har god kompetens kring arbetet med och dokumentationen av särskild stöd
- Att vi har ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete
Som synes är vissa mål mer elevnära medan andra handlar om att vi vuxna ska öka vår kompetens eller få vissa saker gjorda. Detta hänger samman med att vi vet att ett ökat lärande för eleverna kräver ett ökat lärande eller ett förändrat ”görande” hos oss vuxna.
Då vi för samtal om våra mål brukar vi även lyfta på vilket sätt vi kan se, mäta eller undersöka huruvida det skett någon förändring. Och eftersom vi vet att detta med att mäta och utvärdera förändringsarbeten kan vara lite klurigt försöker vi göra detta på flera olika sätt. Hjälpsamt i detta arbete har varit att använda både data/information som är mer kvantitativ som ex betyg, screeningresultat samt sådant som är mer kvalitativt. Exempelvis sådant vi sett med egna ögon, fått syn på genom strukturerade samtal, intervjuer, dokumentanalyser, enkäter etc. Det har vidare varit väldigt givande att få hjälp av vår handledare att se på och utvärdera själva processen och inte bara stirra sig blind på resultat i relation till uppsatta mål.
Dessa mål bör vidare tolkas och förstå i relation syftet med vårt arbete. Även det något som uppdaterats och justerats under årens lopp. Från att inledningsvis haft fokus på att grundlägga skolutveckling på central nivå, bygga en gemensam grund samt utarbeta ett gemensamt språk för god undervisning till att lägga mera krut på förankra vårt arbete och sätt att tänka kring skolutveckling på alla nivåer. Det övergripande syftet med arbetet har dock alltid varit samma. Det vill säga att det handlar om att utveckla och förbättra våra skolor/ skolverksamhet så att elevernas förutsättningar att lära och utvecklas i riktning mot kunskapskraven/målen ökar.