Lektionsstruktur

För att kunna närvara och delta i de aktiviteter som sker under en lektion gynnas de allra elever av att det finns en väl genomtänkt och tydlig lektionsstruktur.  För vissa elever är detta till och med en förutsättning för att de en ska klara av att genomföra det som förväntas av dem. Då vi satte igång vårt arbete med MUST hade det blivit synligt för oss att detta med lektionsstruktur var något vi skulle behöva fokusera en hel del på.  Vi hade nämligen identifierat att  man talade mycket om tydlighet och struktur men det rådde väldigt skilda uppfattningar om vad det egentligen betydde i undervisnings- eller i lektionssammanhang. En del i vårt utvecklingsarbete fick därför bli att ringa in och sätta ord på hur en lektionsstruktur som gynnar våra elever kan/bör se ut.

Vår tanke var och är fortfarande att denna måste se lite olika ut beroende på lärare, elever, elevgrupp etc. men att det är vissa centrala delar eller ingredienser i en lektionsstruktur som alltid behöver finnas med med. För att strukturera upp dessa brukar vi tala om inledning, aktivitet och avslut.

Vår erfarenhet är att de flesta lärare är medvetna om dessa bitar men att de ibland glömmer  bo​rt varför det är så viktigt samt att många uttrycker att de är lite osäkra på vad som bör ingå samt hur man kan göra eller tänka för att få till detta. Det vi brukar vara tydliga med är att det inte finns ett sätt att göra det på eller att det exakt går att säga vad som bör ingå eller hur strukturen ska byggas upp utan att man måste utforma detta i samspel med sina kollegor och de elever/ elevgruppen man har framför sig. En bra grund att stå på då man bygger sina strukturer är att utgå i från elevernas behov och förutsättningar.

Eftersom vi även vet vad viktigt detta är för våra elever brukar vi även poängtera att det är värt att tillsammans i  kollegiet  och i samråd med rektor enas om en grundstruktur som alla på skolan kan följa. Detta gynnar nämligen eleverna eftersom de slipper fundera på i vilken ordning saker och ting ska ske eller vad de förväntas göra. De kan i stället lägga tid och energi på att arbeta och lära sig.

Om vi nu tittar på bilden nedan så ser vi att den är indelat i de tre delar som vi  tänker alltid bör finnas med i tanken då man planerar, genomför  eller utvärderar under en lektion eller någon slags läraktivitet. Och eftersom vårt utvecklingsarbete handlar om att göra undervisningen och lärmiljön meningsfull, utvecklande stimulerande och trygg har denna struktur fått namnet ”MUSTig lektion” .

 

Som vi ser på bilden är den indelad i tre delar:   Inledning, aktivitet och avslut. Under inledningen bör eleverna få svar på frågor som: vad ska vi/jag göra? hur ska det gå till? varför ska det göras? med vem? när? hur länge? vad händer sen? Vad är lektions mål/vad förväntas jag klara av? vilka är här/inte här? Om eleven får svar på dessa frågor ökar möjligheterna att eleven förstår meningen med som ska göras, på vilket vis det ska gå till, vad som förväntas under lektionen och vad som händer sen. På detta vis synliggörs sådant som annars kan riskera att förbli osynligt för eleverna d.v.s lärarens tankar med lektionen eller själva strukturen för hur en lektion eller ett aktivitetspass av något slag vanligtvis är uppbyggt. För många elever som har svårt att förstå det outtalade eller svårt att känna eller förstå tid kan detta vara mycket betydelsefullt för att de ska klara av att delta under en hel lektion eller delta i det som förväntas göra. Exakt på vilket vis detta presenteras eller kommuniceras beror på elevernas behov och förutsättningar och baseras således på såväl  pedagogiska utredningar som åtgärdsprogram och överenskommelser om extra anpassningar.

Under nästa del, aktivitetsdelen, kommer själva arbetspasset då eleverna förväntas arbeta aktivt med det lektionen handlar om. För att lektionen ska kännas eller bli meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg bör denna del bjuda på variation både gällande metoder, material, innehåll, nivåer, arbetskonstellationer, redovisning och bedömning. Utan dessa ingredienser är det svårt att nå alla elever på det sätt som just de behöver för att utvecklas och lära på bästa vis. Även i inledningen behöver såklart detta tänk finnas med för hur ska annars alla elever kunna ta till sig det läraren försöker förmedla. Och liksom inledningen behöver själva aktivitetsdelen grunda sig i de behov och förutsättningar som  råder bland eleverna i aktuell grupp. Så även denna del behöver ta sitt avstamp i såväl  pedagogiska utredningar som åtgärdsprogram och överenskommelser om extra anpassningar​.

Sist men inte minst bör det finnas en tydlig avslutning som även ger utrymme för någon slags sammanfattning och reflektion där eleverna såväl individuellt som med andra får möjlighet att tänka tillbaks och sätta ord på vad de gjort, vad de lärt/blivit bättre på, hur lektionen var samt vad som är viktigt att tänka på till nästa gång eller till nästa lektion. Även denna del bör såklart ha med variationstänket för att alla elever ska lyckas på bästa sätt. ​Och även här behöver sättet att göra detta på utgå ifrån elevernas specifika behov och förutsättningar.

Som vi kan se på bilden finns även bubblor som lyfter fram sådant som är viktig att beröra då man talar om lektionsstruktur. Först och främst kan vi se att det står kommunikation och det syftar till att man alltid behöver fundera över på vilket sätt lektionens innehåll och struktur kommuniceras till eleverna. Vanligt är att det sägs eller skrivs  på tavlan men viktigt är att komma ihåg att komma ihåg att använda flera  sätt att kommunicera. Exempelvis genom att förstärka tal och skrift med bilder samt att vissa elever kanske behöver får det presenterat enskilt, d.v.s riktad kommunikation  just till dem.

Vi kan även se att det i en bubbla står delaktighet och gemenskap och anledningen är att det kan vara värt att tänka till lite extra hur man ska åstadkomma det. Detta kan vara extra viktigt att tänka på i ett klassrum där många elever arbetar med lite olika saker på olika nivå. Ett sätt att få till det på är genom att göra någonting under lektionen där alla på något vis blir delaktiga i något gemensamt som sker under lektionen. Exakt i vad och hur mycket måste såklart styras av elevernas behov och förutsättningar och såklart vara något som alla klarar av.För en elev som just har börjar i skolan och tränar på att vara i klassrummet kan det  räcka med någon liten aktivitet som gör att känslan av att tillhöra en grupp och ta del av ett lärandesammanhang uppstår.

I nästa bubbla står det samarbete och organisation och med det menas att det kräver en hel del samarbete och tanke kring hur man organiserar sig för att få till en riktigt bra lektionsstruktur som gynnar elevernas lärande på bästa sätt. För att alla elever ska kunna närvara och arbeta på bästa sätt krävs exempelvis ofta att det är två vuxna i rummet så att en kan fokusera på att leda lektionen och en kan stötta eleverna lite extra då det behövs samt vara lärarens ”hjälpögon” och se på det som sker i rummet utifrån ett annat perspektiv än lärarens. . Och ska alla elever få en undervisning som på bästa sätt är anpassad och varierad efter just deras specifika behov och förutsättningar behöver med stor sannolikhet även läraren få hjälp eller möjlighet att samarbeta med  specialpedagog/speciallärare och/eller lärarkollegor  eller annan personal vid såväl planering som genomförande och uppföljning. Detta bidrar således till att man behöver lyfta detta med tid för gemensamt arbete tillsammans med rektor för att se hur förutsättningar ser ut och vad som eventuellt kan behöva justeras för att det ska bli så bra som möjligt.

Och här kommer även de två sista orden, d.v.s planering och prioritering in. För som allt annat handlar det om att både planera och  prioritera då det gäller tid, energi och resurser och värt att påpeka är att lärare kan spara så mycket tid och energi på att faktiskt avsätta tid att fundera över hur lektionsstrukturen ser ut och framförallt göra det tillsammans med sina kollegor så att man kan göra ett rejält jobb kring detta.  För många elever är det dessutom  otroligt gynnsamt att lektionsstrukturen ser liknande ut på alla lektioner så att det är värt att lägga lite tid och tanke på hur en gemensam ram kan se ut.  Detta gäller framförallt elever som har vårt att generalisera och om de då endast behöver lära in en struktur kan de lägga så mycket mera energi på att lära sig det som förväntas.

Prioritering handlar ju även om att rektor tillsammans med personalen behöver prioritera och se över hur man organiserar sig under lektionerna så att de personer som finns att tillgå används på bästa sätt. Man behöver med andra ord göra en planering  som justeras och ses över med jämna mellanrum. I begreppet planering ryms även betydelsen  av att se över så att lärarna har  tillräckligt med tid att såväl planera som förbereda, genomföra och följa upp sina lektioner.

För att säkerställa att alla delar i en MUSTig undervisning kommer med brukar vi även rekommendera att lärare vid såväl planering som uppföljning och utvärdering av sin lektionsstruktur använder sig av definitioner och tecken på MUST. Med hjälp av dessa blir det lättare att se vad man bör tänka på samt lättare att se hur eleverna responderade på undervisningen. Det finns flera olika sätt att göra detta på, antingen använder man sig av häftet definitioner och tecken, eller också använder man sig av något/några av skattningsverktygen ovan. Det beror helt enkelt på vad som passar den enskilda läraren bäst samt hur bekväm hen är i att analysera sin undervisning​ i termer av MUST.​

Vi har även märkt att det är hjälpsamt för lärare att ha denna bild lättillgängligt då man tänker på eller talar om sin undervisning. vi har därför tagit fram underlag som man lätt kan skriva ut och sätta upp vid sitt skrivbord eller ha med sig som samtalskort i olika forum.

Detta underlag finner du nedan.

För att få konkreta exempel och lokala varianter på hur lektionsstruktur/lektionsplanering kan se ut klickar ni på rubriken exempel från klassrummen i menyn till vänster

Och har du frågor eller funderingar kontaktar du:

Kontaktpersoner