Fokus inför valet 2022

1. Den förstärkta vårdgarantin för unga på BUP måste hållas 

Barn och ungdomar med psykiatriska symptom ska inte behöva vänta längre än 30 dagar på att komma på nybesök.  Som det ser ut idag får endast hälften komma för en första bedömning inom 30 dagar. Tillförlitlig statistik över hur länge familjerna sedan behöver vänta innan en barnpsykiatrisk bedömning faktiskt genomförs och evidensbaserad vård sätts in, saknas. Detta eftersom man inom delar av BUP systematiskt avvaktar med att skriva vårdplaner med insatser som personalen vet inte kommer gå att påbörja inom de stipulerade 30 dagarna.
Vi kräver en aggressiv agenda som visar hur man kan garantera att vårdgarantin för unga ska hållas fullt ut. Vi vill se ett skyndsamt arbete för att nå det konkreta målet: att år 2030 skall den förstärkta vårdgarantin vara fullt fungerande. Vi kan inte fortsätta eftersätta ungas liv och hälsa, det får ödesdigra konsekvenser både för dem och deras anhöriga samt för vårt samhälle. Vi behöver dessa unga. Vi vill uppmana samtliga partier att göra en blocköverskridande överenskommelse, det här är en icke partipolitisk fråga alla partier måste komma överens om.  

2. Starta myndighetsöverskridande mobila team  

När en elev riskerar att hamna utanför skolan eller samhället hamnar idag ansvaret ofta hos barnet och familjen, föräldrar kämpar desperat för att barnen ska få rätt stöd och håller i otaliga kontakter. Det måste finnas en preventiv samverkan i varje kommun med upparbetade kontaktvägar mellan socialtjänst, skola, BUP och habilitering så att inte barnet bollas runt mellan myndigheter. ”Vi kan stötta eleven men då behöver hen komma hit,” är ett vanligt uttryck från både skola, socialttjänst, BUP och habilitering. Vi behöver skapa mobila uppsökande team med samverkande professioner som kan ta sig till de unga var de än befinner sig och där även föräldrar kan få stöd. 

3. Praktiknära forskning på skolfrånvaro och behandling behövs  

Nationell frånvarostatistik behövs. Alla skolor behöver hantera närvaron på samma sätt som en naturlig del i sitt kvalitetsarbete. Det finns idag skillnader i vad man registrerar som giltig respektive ogiltig frånvaro. Nationell statistik saknas på detta område vilket gör att nationella insatser för att komma till rätta med frånvaron ur ett samhällsperspektiv saknas.  

Vi vet att goda relationer till vuxna i skolan, att känna sig sedd och att någon märker när man är borta, är enormt betydelsefullt. En stark och aktiv elevhälsa gör också stor skillnad för att få tillbaka elever till skolan. Men vi behöver undersöka mer vad som främjar skolnärvaro och vilka åtgärder som har bäst effekt för att få elever tillbaka. Likaså behöver de nationella styrdokumentens utformning och hur de bidrar till elevers stress och motivation undersökas. Vi vet idag för lite om kopplingen mellan skolfrånvaro och psykisk ohälsa.

4. Rätten till resursskola

Idag går flera tusen elever i resursskolor i Sverige. Än så länge är de flesta resursskolor friskolor, som idag bedrivs med ett osäkert finansieringssystem. I förlängningen innebär det en osäker verksamhet för de elever som behöver mest trygghet. Skolsystemets skyddsnät för elever med störst behov är en nationell angelägenhet. Först när vi har ett system som fungerar för de som har störst stödbehov kan vi säga att vi har ett skolsystem som fungerar för alla. 

Därför uppmanar vi politiker till att: 

• Besluta om en hållbar finansiering som utformas specifikt för resursskolor. Slopa tilläggsbeloppen och finansiera resursskolor genom en ny ersättningsmodell som är anpassad till resursskolans verksamhetskostnader. 
• Förhindra olikhet i hantering mellan kommuner. Idag skiljer sig kommuner markant i finansiering av resursskolplatser i hela landet. Detta skapar enorma brister i likvärdigheten. 
• Säkerhetsställ att elever får behålla sitt stöd i resursskolan oavsett flytt till annan kommun. När en elev flyttar idag, kan den nya bostadskommunen besluta att inte bevilja ersättning för pågående insats.