Grundläggande idé

Då vi ska försöka förklara den grundläggande idén bakom vårt skolutvecklingskoncept brukar vi oftast använda denna bild.  Som vi kan se på bilden står här några  olika rubriker eller områden och dessa kan även sägas var de som ligger till grund för de strategier, knep och metoder vi använder oss av i vårt arbete.

Som vi kan se på bilden är den översta rubriken  att utgå ifrån forskning och egna erfarenheter.  Detta är  något vi verkligen tagit fasta på i vårt arbete med MUST eftersom vi  ser betydelsen av att  både använda sig av forskningsteorier utan att för den skull ge avkall på den egna erfarenheter.  Detta är viktigt i alla verksamheter men kanske lite extra viktigt i en så speciell verksamhet som Magelungen.  Vi har försökt att tillämpa denna idé under hela resans gång och och  först och främst gjorde vi det då arbetet satte igång och vi utarbetade själva grundtänket kring MUST. Rent konkret gjorde vi det genom att vi läste in oss på vad olika forskare  lyfte fram som viktigt både gällande skolutveckling, undervisning och lärande och sedan kopplade vi samman det med våra egna erfarenheter vi samlat på oss under alla de år vi arbetat i skolans värld.  

Nästa område handlar om att vi tror på och ser betydelsen i att fokusera på lärande och undervisning i vårt skolutvecklingsarbete. Bakgrunden till det är dels att det var stort behandlingsfokus i Magelungens skolor då vårt arbete satte igång ( vilket kanske inte är så konstigt eftersom Magelungen från början är ett behandlingsföretag) och dels för att vi både genom forskning och egna erfarenheter är väl medvetna om vad viktigt det är att fokusera på just  lärande och undervisning om man vill åstadkomma en skolutveckling som även leder till ett ökat lärande hos såväl elever som personal. Då vi talar om att betydelsen av att fokusera på lärande och undervisning menar vi även betydelsen att att lyfta fram relationen dem emellan. Det vill säga att det inte automatiskt sker ett lärande bara för att eleverna får undervisning utan att vi även behöver studera hur den undervisning eleverna erbjuds ser ut, hur vi vill att den ska se ut och på vilket vis den påverkar deras förutsättningar att lära och utvecklas. Att lärande sker i ett sammanhang och att en viktig arena för det är skolan och klassrummen och att det av den anledningen är av stor betydelse att även våra lärare får de förutsättningar de behöver för att såväl planera som genomföra, följa upp och utvärdera sin undervisning så att den går i linje med MUST.

Ytterligare en av våra grundläggande ideer är att vi återkommande behöver peka ut områden att utveckla. Detta med anledning av att skolutveckling är en ständig process och det som känns mest angeläget vid en tidpunkt behöver inte vara det vid en annan. Samtidigt som i hela tiden identifierar nya utvecklingsområden är vi måna om att inte tappa vårt huvudfokus eller det ursprungliga syftet med vårt arbete. Rent konkret går arbetet med att peka ut områden att utveckla till så att vi genom våra olika avstämningar, uppföljningar eller utvärderingar får syn på områden som kan behöva förbättras. Vi får även hjälp av olika sorts granskningar eller kvalitetsmätningar som görs i våra skolor exempelvis med hjälp av enkäter och dylikt. Vi genomför kontinuerligt även kartläggningar av olika slag och anledningen till att vi sätter igång en kartläggning eller undersökning kan vara att vi fått någon indikation på att något kanske inte är så bra som det borde eller att vi helt enkelt inte vet hur det ser ut men skulle behöva få veta det. Utifrån det vi får veta  tar vi i samråd med rektorsgrupp och skolchef beslut om hur vi kan arbeta för att förändra eller förbättra det område vi identifierat som ett utvecklingsområde. . I dessa processer försöker vi även få med lärarnas röster så att vi både håller fokus på rätt saker och genomför den tilltänkta insatsen eller fortbildningen på ett sätt som gör att så många som möjligt kan delta.​

Då vi drog igång arbetet med MUST hade vi en slags grundidé  både hur arbetet skulle gå till samt vilka delar som skulle innefattas i konceptet samtidigt som vi tänker att vi skulle behöva utarbeta detta under resans gång tillsammans med våra kollegor runt om i Magelungen. Anledningen till det är att vi har en slags ide om skolutveckling som en anpassad planering. Det vill säga att man gör en grundplan som baseras på ett grundtänk men att  man redan från början är överens om att denna kommer behöva justeras och anpassas under resans gång beroende på vad som händer och sker. Att vi ville utarbeta konceptet tillsammans under tiden som arbetet pågick var även ett sätt för oss att få fler personer att bli delaktiga något vi tänkte skulle bidra till att höja kvaliteten på vårt arbete samt få fler personer att känna att MUST var något som angick oss alla. Genom att göra på detta sätt såg vi även att det skulle vara möjligt att ta tillvara på den specifika erfarenhet och kunskap som fanns inom Magelungen.

Då såväl vi som tidigare forskning uppmärksammat betydelsen av att få till en gemensam rörelse där de som är inblandade  drar åt samma håll fick även det bli en grundpelare i vårt koncept. Vår tanke var helt enkelt att MUST skulle fungera som den gemensamma ram, eller det ramverk som alla skolor skulle förhålla sig till även om man inom den ramen skulle få göra lite på sitt sätt så att det fungerade bäst för den enskilda skolan, läraren eller rektorn. Frihet inom tydliga ramar så att säga. Anledningen till det är att vi tror på betydelsen av att inte beskära den enskilda skolans, lärarens eller rektorns automi, då det kan ta död både på kreativitet och lust. Men med MUST som ett gemensamt ramverk skulle vi alla få något gemensamt att förhålla oss till, något som ramar in vad vi i Magelungen tror på då det gäller skolutveckling, undervisning och lärande. För att kunna dra åt samma håll formulerade vi på ett tidigt stadie mål som skulle leda oss i vårt arbete utan att för den skull vara styrande. Mål som skulle visa vad som var viktigt för oss och få alla att se vart vi var på väg. Dessa har under resans gång omformulerats något även om själva kärnan i dem har varit detsamma. Kontinuerligt stämmer av var vi är i relation till våra mål samt funderar över hur vi ska arbeta vidare på bästa sätt.Om du vill läsa mer om våra mål samt var vi befinner oss i nuläget kan du läsa mer om det under rubriken var vi är, vart vi ska, hur vi gör i menyn till vänster på skolutveckling MUST sidan.

Den sista rubriken i bilden ovan som även den är en central del i vårt koncept är att vi behöver hjälpas åt. ​Med det menas flera saker, bland annat att vi verkligen tror att vi behöver hjälpas åt med allt ifrån att utarbeta och förfina vårt koncept till att vi behöver hjälpas åt i det dagliga, i arbetet med eleverna. Det tänket grundar sig dels i att vi genom vår egen erfarenhet  vet att skolutveckling, undervisning och lärande är mycket komplexa processer där det kan behövas många olika personer med varierad kompetens för att få det att fungera på bästa sätt. Det grundar sig även i forskning som lyfter fram att det är centralt att släppa tänket om konkurrens och istället fokusera på att samarbeta och hjälpas åt såväl i klassrum som mellan klassrum, mellan skolor och bortom skolor för att lyckas få till en skolutveckling som gynnar alla elevers lärande på bästa sätt. En viktig del för oss i tänket om att hjälpas åt är därför att våga släppa på prestigen, våga be om hjälp och våga dela med sig av det man har eller kan även om det inte är perfekt. Genom att dela med sig av sina erfarenheter, sina strategier eller sitt material och verktyg kan på många sätt vara hjälpsamt för många andra. Dels kan det vara bekräftande att se att man har samma tänk och dels kan det vara hjälpsamt att få lite hjälp på traven i sitt eget tänkande.

Om du är intresserad av att ta del av lite sådant som vi under åren delat med oss av  och samtal in kan du göra det både under rubriken  strategier, knep och metoder lärare resp rektorer och under rubriken MUST-verktyg utarbetade lokalt resp utarbetade centralt i menyn till vänster på skolutveckling MUST sidan.