Rapport 7 – Skolmag
Rapport från Magelungens pilotprojekt.
2012-2015.
- SkolFams utvärderingsmodell av specialpedagogisk- i kombination med psykologbedömning som underlag för individuella interventioner för elever ser lovande ut på den målgrupp av exkluderade elever från den reguljära skolan som är inskrivna på Magelungen (SkolMag).
- Eleverna uppvisar goda resultat på kunskapsutveckling under projekttiden.
- Elevernas pedagogiska testresultat (75%) ligger långt under normalzon och vid projektstart i jämförelse med sina jämnåriga ifråga om läs- och skriv och matematik (upp t.o.m. stanine 3 faller dom 23 % svagaste testresultaten i normalgrupp).
- Eleverna och vårdnadshavare uttrycker tecken vid projektstart på hög symtombelastning i svårigheter som affektproblematik, beteendeproblematik, hyperaktivitetsproblematik, kompisproblematik.
- Elever uppvisar resultat på begåvningstester inom ”låg normalzon” vid både projektstart och avslut.
Fredrik Ahlén och Ingemar Oldenvi
2015
I pilotprojektet deltar åtta ungdomar fördelade på två enheter, varav en med skola och behandling (fyra ungdomar) och en enhet med skola utan behandling (fyra ungdomar). Personal har valt ut tilltänkta ungdomar som tillfrågats. Ungdomar och vårdnadshavare har godkänt sitt deltagande. Resultaten indikerar att berörda elever har nytta av specialpedagogisk- i kombination med psykologbedömning som underlag för individuella interventioner vilket ger skäl till att gå vidare från pilotprojekt till större utvärdering. De huvudsakliga resultaten från SkolMag kan sammanfattas med att berörda elever har blivit bättre på att läsa, stava och lösa matematiska problem. Endast en elev av sju har uppvisat tecken på sjunkande staninevärden. Resterande har lyft sina prestationer. Skolmagprojektet har därmed som helhet visat att flera elever har accelererat sitt lärande.
Resultaten från de pedagogiska inmätningarna visar samtidigt alarmerande låga resultat. Av 64 genomförda pedagogiska deltester, fördelat på åtta elever landade 16 testresultat (25%) inom normalzon (stanine 4-6). Resterande 48 (75%) hamnade inom riskzon. En annan indikation på de låga resultaten på de pedagogiska testningarna är förekomsten av antalet deltester som resulterade i stanine 1, nämligen 23 stycken (36%).
Vid utmätningen hamnade 23 av 56 (41%) testresultat inom normalzon (fördelat på sju elever), och 10 deltester som resulterade i stanine 1 (18%).
Resultaten av de psykologiska testningarna visar att eleverna fått större tillgång till sin kognitiva kapacitet. Trots att resultat inte indikerar några större förändringar (annat än en svag ökning) uppvisar elever bättre resultat på de pedagogiska testningarna.
Resultaten på begåvningstestningarna går i linje med de pedagogiska resultaten och är generellt sett låga. Endast en elev presterar testresultat på genomsnittlig nivå. Övriga testresultat landar i nedre delen av normalzonen (70-85). När det gäller symtombelastning ser vi en skillnad mellan behandlingseleverna (mer symtom) och resurseleverna (mindre symtom). När vårdnadshavare skattar sina barn är dock skillnaden inte lika stor. Nästan alla barn uppfattar sin livssituation normalt.
