Rapport 2 – Ungdomsförändring (UNGFÖR)
En retrospektiv uppföljning med kliniskt fokus vid Magelungens Behandlingscenters HVB-institutioner
Kartläggning av utfall bland 17 ungdomar
- 71 % arbetar eller studerar
- 86 % har inte haft kontakt med psykiatrisk öppenvård
- 87 % tyckte att de blivit ganska eller mycket väl bemötta på Magelungen
- 56 % tyckte att behandlingen passade dem bra eller mycket bra
- 87 % hade en positiv eller mycket positiv uppfattning om Magelungen
Ingemar Larsson, Torgny Westlund och David Clinton
2008
Ungdomar som placeras på HVB-institutioner har komplexa och allvarliga psykiska och sociala problem. Forskning på dessa ungdomar har länge varit eftersatt. Denna studie beskriver utfall i en retrospektiv uppföljning av 17 ungdomar som behandlades på Magelungens Behandlingscenters (MBC) två HVB-institutioner i Farsta och Södermalm. Placeringarna pågick i genomsnitt 21 månader och uppföljningarna skedde i genomsnitt 44 månader efter avslutad vistelse. Ungdomarna undersöktes med hjälp av både självskattningar (Bakgrundsformulär, YSR, KASAM, Livets stege och SASB) samt en klinisk intervju som fokuserade på förändring sedan inskrivning (CHAT).
Efter behandling uppger ungdomarna minskade beteendeproblem (YSR), ökad känsla av sammanhang (KASAM), samt en ökad generell tillfredsställelse med livet (Livets stege).
Vid inskrivning hade ungdomarna stora psykiska och sociala svårigheter. Vid uppföljningen var bilden dock positiv för det stora flertalet ungdomar. De bodde utanför institutioner, och de flesta försörjde sig på egen hand, antingen via arbete eller studier. Konsumtion av psykiatrisk vård efter tiden på MBC var övervägande låg. På självskattningsinstrumenten visade ungdomarna som grupp ett mönster som antingen var inom ramen för det normala eller nära inpå. Intervjuskattningarna tydde på stora positiva förändringar sedan inskrivningen. Det fanns dock flera ungdomar som visade en mer negativ bild än gruppen i sin helhet, och som hade en mer negativ uppfattning om MBC som institution. Studiens resultat diskuteras bland annat i termer av förändringsprocessen på institutionerna, kunskapsutveckling och betydelsen av att närmare integrera forskning och klinisk verksamhet på HVB-institutioner.
