Varför behöver vi människor mentalisera för att fungera tillsammans?
Tre frågor till Mikael Cleryd, psykolog och psykoterapeut.
1. Vad är mentalisering?
-Att mentalisera innebär att kunna uppmärksamma både sina egna känslotillstånd och andras. Det är en förmåga som alla människor har men som påverkas mycket av den situation man befinner sig i. För att kunna fungera tillsammans behöver vi kunna mentalisera. Det betyder inte att vi helt kan förstå oss själva eller att vi helt kan förstå hur andra känner sig. Tvärtom innebär det att stå ut med att inte veta. Det finns en uttryck som kan sammanfatta MBT: ”Don’t worry and don’t know.” Det innebär att för att kunna tänka så bra som möjligt och kunna se saker ur olika perspektiv behöver man lägga sin oro åt sidan. Starka känslor som oro, ångest, ilska och stress gör att vår förmåga att mentalisera minskar. Don’t worry and don’t know är ett mentaliserande förhållningssätt där vi försöker hålla oss nyfikna och icke-vetande, både i relation till oss själva och till andra. Det möjliggör tänkande och nyfikenhet som kan öppna för nya perspektiv. Begreppet mentalisering är till hjälp när vi ska förstå hur missförstånd och konflikter uppstår och anger också en riktning för att lösa dem, genom att tänka fritt och hålla sig öppen för olika perspektiv. Att mentalisera handlar inte om att förstå eller veta, utan om att hålla sig öppen för det faktum att vi upplever världen olika, och att hur vi upplever världen påverkar hur vi beter oss.
2. MBT – mentaliseringsbaserad terapi på behandlingshem, hur funkar det?
-MBT är som jag ser det mycket lämpligt på ett behandlingshem eftersom man hela tiden har med varandra att göra. Man behöver kunna samarbeta, nå gemensamma lösningar, ta in andras perspektiv, reda ut missförstånd. Att vara på ett behandlingshem kan därför vara utmanande både för personalen och ungdomarna. Då blir mentalisering centralt. Genom att arbeta med mentalisering kan personalen känna sig tryggare och ungdomarna samtidigt få verktyg för att hantera starka känslor. Att arbeta med att öka mentaliseringsnivån ger ungdomarna erfarenhet av att det går att hantera starka känslor och det går att reda ut missförstånd. Genom att ha fokus på sin egen och andras mentaliseringsnivå kan man som behandlare få syn på när ens egen eller någon annans mentaliseringsförmåga sviktar, t ex på grund av oro eller stress. Inom personalgruppen behöver man kunna mentalisera varandra, i synnerhet i laddade situationer, för att kunna samarbeta och lita på varandra.
3. Hur har MBT-arbetet sett ut på Magelungens HVB?
-Mitt intryck är att Magelungen konsekvent satsat på MBT genom att fortlöpande utbilda personalen i metoden och skola in ny personal i förhållningssättet. Det har gjort att det finns ett gemensamt språk för det som händer, vilket underlättar kommunikationen och behandlingsarbetet.
