Hemmasittare – ingen mirakelkur finns i sikte

PSYKOLOGTIDNINGEN #7 2019

Håll koll på ströfrånvaro och ge positiv respons på
närvaro. Psykologen Malin Gren Landell anser att lärarna har en viktig roll för att förhindra hemmasittandet.

Ibland börjar det med psykisk ohälsa. Andra gånger är det tvärtom – det är när eleven börjar undvika att gå till skolan och blir allt mer isolerad
hemma, som de psykiska problemen drar igång på allvar.
– Det är inte alltid som det är så lätt att se vad som kom först, nedstämdheten eller långvarig skolfrånvaro, säger Peter Friberg, psykolog samt chef för Akademi Magelungen.
Även om man kan få en känsla av att en viss form av problematisk skolfrånvaro – så kallat hemmasittande – ökar, saknas i dag nationell statistik som visar om detta är ett växande problem eller ej. Men att psykisk ohälsa och så kallat hemma sittande hänger tätt ihop är känt.
– Hos gruppen hemmasittare, eller school-refusals, som det heter på engelska, ser man att det är vanligt med olika typer av social ångest. Men detta är en heterogen grupp, med vitt skild problematik, säger han.
Ibland har eleven en diagnos, ibland inte. Nyligen kom en stor metastudie i JAMA kring autismdiagnoser, som visar att skillnaden mellan normalpopulationen och de som får autism har minskat över tid. Peter Friberg tror att det kan vara så att symtom som inte var så funktionsnedsättande på 1990-talet i dag är det.
– Men det är förstås spekulationer. Det vi vet är att skolan behöver bli bättre på att anpassa miljön efter dessa elevers behov, säger han.
Psykologen Malin Gren Landell, som bland annat ligger bakom den statliga utredningen »Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera«, tar avstånd från ordet hemmasittare och väljer begrep-pet »problematisk skolfrånvaro« i stället.
– Tidiga interventioner vet vi är förebyggande, men det finns ingen mirakelförebyggande medicin mot problematisk skolfrånvaro, säger hon.
Enligt henne finns många
bi dragande faktorer till att elev-
er är borta mycket från skolan. Neuropsykiatriska funktionsned-sättningar, som autism, är bara en anledning till att elever inte går till skolan.
– En vanlig orsak som ofta mis-sas är att elever är borta från skolan för att ta hand om en förälder som har psykiska besvär, missbruk eller kroppslig sjukdom, säger hon.
Oro och ångest kan också bidra.
– Då gäller det att försöka förstå varför just den enskilda eleven är orolig. Det är lätt att förutsätta att en elev som är rädd för att vara med på idrotten är orolig för situatio-ner i omklädningsrummet, men det behöver inte vara så. Det finns elever som är borta från idrotten för att de inte vågar göra övningar inför andra, säger hon.
Poängen, menar hon, är att det behövs en plan för varje enskild elev.
– Skollagen säger att rektor är skyldig att utreda om eleven har upprepad eller längre frånvaro. Mo-dellen är nu att ta reda på orsaken i varje enskilt fall och åtgärderna måste verkställas utifrån orsakerna, säger hon.
Men – vilka åtgärder kan förhin­dra att elever stannar hemma på grund av psykisk ohälsa alls?
– Den långvariga och samman-hängande skolfrånvaron börjar alltid med ströfrånvaro, säger hon.
Och för att förhindra detta bör man »främja närvaron«, helt enkelt.
Så vad kan lärare – eller samhäl-let göra för att främja närvaron?
– Trygghet, studiero och en till-gänglig läromiljö, ett demokratiskt klassrumsklimat och regler som är begripliga vet vi främjar närvaron, säger hon.
Ofta jobbar skolor med dessa frågor, men sällan systematiskt, menar hon.
Att lärare faktiskt sköter närvaro-registreringen låter kanske banalt, men Malin Gren Landell menar
att det alltid är viktigt att det görs ordentligt, eftersom det då blir lätt att tidigt upptäcka om elever börjar falla ifrån. Att visa positiv uppskattning när elever dyker upp i skolan, tror hon är av stor betydelse. Det är en slutsats som hon drar efter att ha pratat med elever med hög frånvaro om hur de upplever sig ha blivit bemötta.
– Elever som hamnar i långvarig frånvaro upplever att det inte spelar någon roll om de är i skolan eller inte. De upplever att de inte blir sedda, utan möts snarare negativt när de väl kommer. Så den första grundläggande, preventiva uppgif-ten är att uppmärksamma elevers frånvaro – men också närvaro, säger hon.

Prevention brukar delas in i tre olika typer

• Universell prevention Riktar sig till en hel population, t ex befolkningen i stort eller en hel skola.
• Selektiv prevention Riktar sig till subgrupper där risken för att utveckla ett problematiskt drogbruk är större än i andra grupper, till exempel barn och ungdomar i familjer där problematiskt narkotikabruk förekommer.
• Indikerad prevention Riktar sig till högrisk- individer som har begynnande narkotika problem och här efter strävas större beteende förändringar eftersom ett problematiskt bruk redan är etablerat.
  Källa: Folkhälsomyndigheten.