Ett samspel som gynnar eleverna
Tidningen Chef&Ledarskap 2020-03-30
Möteskulturen på Magelungen gymnasium har lett till ett solitt samspel mellan skolans olika personalgrupper. Något som gynnar eleverna.
– Möten ska vara forum för förändring, inte bara ett meningsutbyte, säger Pia Solberg, rektor.
Pia Solberg har alltid varit intresserad av skolutveckling, så när hon fick chansen att starta upp verksamheten på Magelungen gymnasium i Göteborg 2017, tvekade hon inte.
Magelungen är en skola i det lilla sammanhanget för ungdomar med särskilda behov; de flesta eleverna ligger inom NPF i någon form. Många elever har varit hemma från skolan under långa perioder, i vissa fall år. Här går ett 70-tal elever i åldrarna 16-20 år. Skolan är speciell på så sätt att den till vissa delar liknar en vanlig arbetsplats.
Personalen har inget personalrum, här finns ett öppet kök där alla träffas. Elever och personal äter frukost och lunch tillsammans. Personalen tillbringar mycket tid med eleverna som därigenom får träna sina sociala färdigheter under trygga former.
– Alla elever har olika behov och vårt mål är att ge varje individ vad den behöver. För att eleverna ska få en så trygg och lärorik tillvaro som möjligt, strävar vi efter att minska glappet mellan olika personalenheter. Skolan har skapat ett interprofessionellt team.
”Tillsammans” är ledordet som formar den möteskultur som Pia Solberg utvecklat. Detta med inspiration av bland andra Ben Furman, känd för lösningsfokuserade arbetsmetoder och Hans-Åke Scherp, som bland annat studerat skolors ledningsstruktur. För att sedan få ner teorierna från ord till handling har Anna Bengtsson, Maria Kempe-Olsson samt Ida Necovski spelat en stor roll genom sina metodböcker.
Genom att hålla hårt på själva mötesformerna –som har givna ramar – ges deltagarna tid att stöta och blöta problem. Ett exempel är mötesformen Elevhälsomöte, i dagligt tal EHM.
– Modellen följer ett tidsschema med fokus på lärande i process. Möten får inte sväva ut utan ska vara kärnfulla. Att mötas och diskutera en fråga ska leda till en förskjutning i rätt riktning, mot en förändring åt önskvärt håll.
EHM inleds med en nulägesrunda där samtliga professioner delar sitt nuläge. En mötesordförande håller koll på struktur och tid och en sekreterare skriver upp på en whiteboardtavla vad som sägs.
Reflektionsteamet som suttit och lyssnat återberättar sedan vad de hört. Utifrån sammanfattningen väljer sedan hela gruppen vilket ämne den vill fördjupa sig. I fördjupningsfasen bidrar alla professioner utifrån sitt perspektiv och kunskapsområde, vilket även blir framträdande i fasen hur gruppen ska gå vidare. Det salutogena förhållningssättet är centralt.
De ämnen som togs upp på mötet men valdes bort, antecknas i ett spindeldokument och tas upp på elevhälsans strategiska möte kommande måndag.
Även elevers röster vägs in när det rör exempelvis pedagogiska utmaningar eller arbetsmiljöfrågor.
– Det hela bygger givetvis på tillit. Mötet vilar på öppenhjärtighet och att alla vågar säga sin mening.
Att träffas på det här viset har lett till ett ökat lärande hos personalen och en samsyn som i sin tur bidragit till ett förstärkt ledarskap och en högre måluppfyllelse inom undervisningen. Elevhälsan är ett uppdrag för alla, men med olika ingångar utifrån yrkesroll.
– Vi har blivit en specialpedagogisk enhet som tar ett mer övergripande ansvar än när vi startade, sammanfattar Pia Solberg.
De olika professionernas samspel har utmynnat i ökad tydlighet, struktur och förutsägbarhet på skolan. Viktigt för elevernas tillit och något som stärker relationen, menar Pia Solberg.
– Goda relationer till eleven kan sedan växlas in i kunskap. Fokus ligger ju hela tiden på att förbättra elevernas resultat och elevens hela utbildningssituation.
Hon rekommenderar arbetssättet.
– Det kan omsättas till mer traditionella skolor, även om jag förstår att det kan vara svårare ju större skolan är.
