En symbolisk höjning räcker inte för att rädda resursskolorna
”Vill man ha hållbara resursskolor för elever med omfattande stödbehov måste man skapa ekonomiska förutsättningar för det. ”
Om inte Stockholms stad skjuter till pengar inom den närmaste framtiden, så kan flera resursskolor tvingas att lägga ned verksamheten. Det skulle drabba elever som har hamnat utanför skolsystemet, skriver skolchef Aiman Jihar, Magelungen utveckling.
Resursskolor erbjuder ett stöd som ofta är en räddning för elever som hamnar utanför skolsystemet. Med små undervisningsgrupper och hög personaltäthet får eleverna ett specialiserat stöd på resursskolan. För att finansiera elevstödet får resursskolorna en högre ersättning från kommunen. Men om den förhöjda ersättningen uteblir finns det inte förutsättningar för att ge eleverna det stöd som de har behov av.
Avslag på majoriteten ansökningar
Det råder en rejäl underfinansiering av stödet för elever på resursskolor. Resursskolor i Stockholm har tidigare fått en extra ersättning för majoriteten av sina elever, ett så kallat tilläggsbelopp. Under nuvarande läsår har man i stället fått avslag på i stort sett varenda elev man sökt extra medel för. Avslagsfrekvensen varierar mellan olika resursskolor, men alla skolor får avslag på majoriteten av sina ansökningar. Störst uppmärksamhet har riktats mot Stockholms stad detta läsår, men vi ska inte tror att detta är ett Stockholmsproblem. Den höga andelen avslag av extra medel till resursskolor ser vi även i Solna, Värmdö, Huddinge och Uppsala. Dessa kommuner behöver följa Stockholms stads initiativ och svara på hur de ska bidra till en lösning.
Krävs en generösare tolkning
Självklart behövs en rättssäkerhet i dessa frågor men vi har i dag en byråkratisk hantering som försvårar finansieringen för elever som behöver gå på resursskolor. Lagen är till för att säkerställa att elever med störst stödbehov ska få hjälp, inte förhindra det. Den restriktivare linjen som flertalet kommuner driver kan leda till att färre elever får rätt stöd. Konsekvensen av en generösare tolkning av lagen skulle i värsta fall innebära att ett fåtal elever får för mycket stöd i skolan. Det senare utfallet vore att föredra – det är inte olagligt att ge för mycket stöd.
Vid likhetsgranskningar ser vi att kostnaderna för resursskolor ligger i paritet med kommunernas egna resurstäta verksamheter. Problemet är att elever som går i resursskolor inte får samma ersättning som elever som går i kommunens resurstäta verksamheter. Samma kostnader men olika ersättningar. För en utomstående låter detta troligen märkligt. Vi som är sakkunniga har kliat oss i huvudet ett tag nu. Hur kan elevers rätt till stöd skilja sig beroende på vem som driver verksamheten? Det är denna orättvisa som vi måste förändra.
Ligger i Stockholms stads händer
Huruvida resursskolor kommer att läggas ner beror på utvecklingen de närmaste månaderna. Resursskolorna i Stockholm har olika förutsättningar men en gemensam ambition om att inte ge upp. Det innebär att resursskolorna gör allt för att hålla öppet verksamheterna. Avgörandet ligger dock i Stockholms stads händer.
Stockholms stad har medgett att rådande system inte fungerar och att en förändring ska till. Man har lovat att lösa situationen på två sätt:
- Ett förhöjt strukturbidrag som beslutas om i utbildningsnämnden den 17 juni.
- Ett nytt system för tilläggsbelopp som ska gälla till hösten.
Det första löftet är en substantiell höjning av det så kallade strukturbidraget till elever som går i resursskolor. Bidraget som Stockholm ska höja ligger i dag på 3 000 kronor per elev och täcker i dag endast en bråkdel av resursskolornas kostnader. Stockholms stad skulle kunna dubblera bidraget utan att uppnå någon väsentlig skillnad. Vill man ha hållbara resursskolor för elever med omfattande stödbehov måste man skapa ekonomiska förutsättningar för det.
Konsekvensen av en substanslös höjning
Om Stockholm inte höjer ersättningen till den nivån som gör skillnad skulle det innebära att förutsättningarna inte förändras. Nu är det några veckor kvar tills Stockholms stad ska ta beslutet om strukturbidragets storlek. Vi har inte råd med en symbolisk höjning på ett par tusen kronor per månad. Alla är överens om att resursskolor behövs. Låt oss då se till att få till hållbara förutsättningar så att elever med stora stödbehov kan behålla sina fungerande skolplatser.
Stockholms stads initiativ till en lösning är positivt. Vi kan dock inte riskera ett läge där vi i efterhand påtalar vad som gick snett. Därför vill jag förmedla ett proaktivt budskap till utbildningsnämnden: leverera inte en substantiell höjning utan substans.
Låt oss undvika en symbolisk höjning som i själva verket inte gör någon skillnad för elever med omfattande stödbehov.
