”Det krävs nationella insatser för ökad närvaro i skolan”
En debattartikel publicerad i Dagens Samhälle 2022-08-31
Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån, Robin Benigh, Jan-Åke Eriksson
Fem debattörer från bland annat Stadsmissionens skolstiftelse och Magelungen uppmanar samtliga partier att göra en blocköverskridande överenskommelse om att öka närvaron i skolan.
Barn och unga har rätt till en fungerande skolgång, men i dag är det allt för många som inte får det. Nästan var sjunde elev som slutar nian saknar behörighet till gymnasiet. Läsåret 2021/22 fick 8 procent av eleverna i gymnasieskolan sin studiehjälp indragen på grund av ogiltig frånvaro.
Hotet om indraget studiemedel kan ha effekt på närvaron, men så länge grundproblematiken kvarstår behöver vi analysera orsakerna till frånvaron och lägga kraft på att arbeta närvarofrämjande på alla nivåer i samhället.
LÄS MER: ”Vi efterlyser krafttag mot skolfrånvaron”
Tänk dig att du inte har varit på jobbet på en vecka och ingen ringer och frågar var du är. Är du elev på en skola så skulle detta inte vara konstigt. Vi vet att risken för utanförskap ökar kraftigt om man inte klarar skolan. Familjer med barn med hög skolfrånvaro lever i pressade situationer där det ofta är svårt att få rätt stöd. Barnen känner sig misslyckade och mår allt sämre. Det är viktigt att kartlägga orsakerna till frånvaron – är det till exempel brister i skolmiljön, individuella svårigheter eller en tuff hemsituation? Skolan har självklart ett stort ansvar, men klarar inte att ensam rusta unga med stöd och insatser för att de ska kunna gå i skolan.
Vi vill därför uppmana samtliga partier att göra en blocköverskridande överenskommelse om att öka närvaron i samtliga skolor. Här kommer våra förslag:
1. Nationell frånvarostatistik behövs
Alla skolor behöver hantera närvaron på samma sätt, som en naturlig del i sitt kvalitetsarbete. Det finns i dag skillnader i vad man registrerar som giltig respektive ogiltig frånvaro. Nationell statistik saknas på detta område, vilket gör att även nationella insatser för att komma till rätta med frånvaron ur ett samhällsperspektiv saknas.
2. Praktiknära forskning på området behövs
Vi vet att goda relationer till vuxna i skolan är enormt betydelsefulla – att känna sig sedd och att någon märker när man är borta. En stark och aktiv elevhälsa gör också stor skillnad för att få tillbaka elever till skolan. Men vi behöver undersöka mer vad som främjar skolnärvaro och vilka åtgärder som har bäst effekt för att få elever tillbaka. Likaså behöver de nationella styrdokumentens utformning och hur de bidrar till elevers stress och motivation undersökas. Vi vet i dag för lite om kopplingen mellan skolfrånvaro och psykisk ohälsa.
3. Myndighetsöverskridande mobila närvaroteam
Skolan ska vara kompenserande. När en elev inte kan gå till skolan hamnar i dag ansvaret hos barnet och familjen, föräldrar kämpar desperat för att barnen ska få rätt stöd och håller i otaliga kontakter. Det måste finnas en preventiv samverkan i varje kommun med upparbetade kontaktvägar mellan socialtjänst, skola, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och habilitering, så att inte barnet bollas runt mellan myndigheter. ”Vi kan stötta eleven men då behöver hen komma hit,” är ett vanligt budskap från skola, socialtjänst, BUP och habilitering. Vi behöver istället skapa mobila, uppsökande team med samverkande professioner som kan ta sig till de unga var de än befinner sig och där även föräldrar kan få stöd.
4. Möjliggör fjärr- och distansundervisning
Ge ökade möjligheter att individuellt utforma perioder med fjärr-/distanslösningar utan tillstånd från Skolinspektionen. I dag måste man ha en registrerad sådan verksamhet för att kunna bedriva undervisning på distans. Beslut om fjärr- och distansundervisning bör i framtiden kunna fattas i åtgärdsprogram för elever som inte kan gå i skolan. Här har vi nya möjligheter att med modern digital teknik säkerställa elevernas kunskapsinhämtning och hälsa, även om de inte fysiskt befinner sig i skolan under en period.
Tomas Abrahamsson, vd, Stadsmissionens skolstiftelse
Åsa Blom, vd, Magelungen utveckling
Marit Sahlström, pedagog och författare, Magelungen utveckling
Birgit Rösblad, docent, styrelseordförande, Jerringfonden
Aggie Öhman, grundare, Prestationsprinsen
