“Den grundläggande förståelsen för problemet finns”

Norge implementerar Magelungens skolfrånvaroinsats

Långvarig skolfrånvaro är ett utbrett problem även i våra nordiska grannländer. Nu har Magelungens Hemmasittarprogram – en manualbaserad öppenvårdsinsats för unga med långvarig skolfrånvaroproblematik, implementerats i Norge. Resultaten har hittills varit goda.

Det är första gången vi testar det här utanför Sverige, här har vi ju certifierat ett flertal kommuner, men det blir spännande att se hur det här fungerar i en annan kontext, säger Oskar Hill, behandlingschef, Magelungen öppenvård i Göteborg.

Hur började samarbetet?

Vi kom i kontakt med Magelungens HSP-program via en konferens i Oslo och blev intresserade. Sedan kontaktade vi ledare på kommunal nivå och Statped (norsk spesialpedagogisk støttetjeneste for kommuner) och startade ett pilotprojekt på ett år, säger Ulla Irene Hansen, rådgiver, Regional kompetansetjeneste for autisme, ADHD, Tourettes syndrom og narkolepsi Helse Sør- Øst, Ullevål sykehus.

I Norge är det ingen självklarhet att man arbetar med tidig kartläggning kring en elev som stannar hemma från skolan.

Vi har många duktiga pedagoger och bra skolor, men många gör sitt bästa utifrån ett eget facit medan kunskapen om den här elevgruppen är komplex och strukturen som HSP ger tilltalade mig, säger Ulla.

Skolfrånvaron är en växande grupp där stress, ångest, NPF-diagnoser och så kallade tysta ungdomarna drabbas mer. Det är på ett sätt en dold problematik där ungdomarna inte gör något väsen av sig, men där de långsiktiga konsekvenserna är stora i och med risk för uteblivna betyg, dåligt mående och försämrade framtidsmöjligheter, berättar Oskar Hill på Magelungen.

Han hoppas att HSP ska bli en permanent insats i Norge då syftet ju är att hjälpa fler unga.

Vi är så glada att det är just Ulla och Ellen som är ansvariga för implementeringsprocessen. Två drivande och otroligt kompetenta personer. Ulla med sin erfarenhet från BUP och Ellen inom forskarvärlden. Vi på Magelungen kommer vara behjälpliga under hela processen och kommer att fortsätta samarbeta. Beroende på hur allt går så kanske vi kan komma att certifiera fler kommuner i Norge och också utöka möjligheterna för samarbete över fler landsgränser.

    Vad har ni lärt er från Magelungens HSP gällande skolfrånvarande elever?

Hur viktig förståelsen för samarbetet och alliansen med familjen och eleven. Och hur information om vad som kan vara orsaken till frånvaron och vad som eventuellt vidmakthåller den, är essentiellt för att lyckas i arbetet med att få eleven tillbaka till skolan. Med en grundlig kartläggningen kan man komma se vilken funktion frånvaron kan tänkas ha och därefter föreslå insatser. Många goda försök har ofta gjorts av skolan, men som utan en ordentlig förståelse riskerar att inte ha önskad effekt, säger Ulla.

I Norge fanns ingen metodik kring hemmasittande elever och Ellen Kathrine Munkhaugen som forskar på skolvägrande beteende, nappade på det praktiska i manualen.

Det är ett koncept som lätt kan transformeras till kommunal nivå. Genom samarbetet med Magelungen kunde vi bidra praktiskt i ett team och arbeta utifrån både bredden och stringensen som finns i HSP, säger Ellen Munkhaugen, filosofie doktor, Oslo universitetssjukhus och avdelningen för mental hälsa och missbruk.

Ellen har studerat ett relativt okänt område, nämligen skolfrånvaron hos elever har varit med autismspektrumtillstånd (AST). I Ellens studie ”Skolvägrande beteende: Har barn och ungdomar med autismspektrumstörning en högre risk?” utvärderas frekvensen, varaktigheten och beteendet för det som i Norge heter skolvägrande beteende. Fokus har legat på elever med AST, i åldern 9–16 år, utan intellektuell funktionsnedsättning.

Vidare undersöktes sambandet mellan skolfrånvarobeteenden och sociodemografiska faktorer. “Skolvägringsbeteendet”, var signifikant högre hos studenter med AST jämfört med andra elever. Studien visar även samband mellan skolfrånvaro och familjemedlemmars sjukdomar.

Hur långt har ni kommit med implementeringen av HSP i Ringerike kommun?

Vi har haft fyra barn i piloten som är färdig snart. Det ser bra ut och vi ska ha uppföljningsmöten upp till ett år efter avslut för att se hur det går. Vi har även lagt fram resultatet till kommuncheferna och pekat på vad vi lärt oss, effekter och barriärer. Förhoppningen är ju att implementera i fler kommuner än Ringerike kommun.

Och hur ser de största utmaningarna ut för er?

Det handlar om att sprida kunskap om fenomenet. Okunskap kan skapa spänningar mellan föräldrar och skolan där man hamnar i var sin skyttegrav. En stor utmaning är att stärka samarbetet och att koordinera det samt att acceptera att det är ett komplext fenomen som kräver specialister. Det handlar om en utsatt elevgrupp med NPF, depression och social ångest. Det är föräldrar, skola men även ett helt team som behöver kunskap på en behandlingsnivå med allt vad familjearbete, kartläggning, pedagogik, behandlingsarbete och kartläggning innebär. Detta kräver ett helt team och det ställer krav på de som ska jobba i teamet, fortsätter Ellen Munkhaugen.

Vad skulle ni vilja se om, säg två – tre år?

Mer kunskap och förståelse. Om några år hoppas jag att vi kommit längre och jobbar mer konstruktivt med de underliggande problemen för att kunna hjälpa eleverna tillbaka till skolan, säger Ulla Hansen.Då hoppas jag på att vi samarbetar över gränserna. Och att många fler ska känna till att skolfrånvaro är komplext och att teamen som arbetar med denna grupp inte bara fokuserar på ångestbehandling, eller läs och skrivsvårigheter.

Fakta: Så kallade hemmasittare:

SCB:s definition: Frånvaro i mer än 4 veckor i följd eller längre, höstterminen 2017. Både invaliditetsbrist och giltig frånvaro på grund av psykisk hälsa, grundskola och gymnasieskola ingår.

Enligt ekonomen Ingvar Nilsson kan tidig uteslutning och frånvaro leda till stora kostnader för samhället (20 – 30 miljarder kronor per år) om studenten inte går in på arbetsmarknaden.

Fakta: HSP-implementeringen i Norge:

Ringerikes kommun såg behovet av att vidta åtgärder för att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro. Ett tvärvetenskapligt miljöteam (TMT) inrättades, bestående av fyra försökspersoner.  Teamet satte ihop 2018 och siktar på att göra upplevelser med en manuell metod för elever med problematisk skolfrånvaro i samarbete med Magelungen Utveckling och deras Hemmasittare-program (HSP).

Resultaten visar att där det har varit viss skolnärvaro är det mer sannolikt att skolnärvaron ökar än om eleven har 100 procent frånvaro under en lång tid. För de elever som hade 100 procents långtidsfrånvaro har åtgärderna bestått av aktiviteter för att bryta den isolering som eleverna befann sig i.

Kartläggningen har varit tidskrävande och komplicerad och utmaningarna har främst gällt att få till en bra dialog med eleverna om skolan.

Baserat på ett omfattande kartläggningsarbete genomfördes åtgärder som har haft en positiv effekt på frånvaron och ohälsan hos de två elever med omfattande skolfrånvaro. Exempelvis har goda morgonrutiner, tydlig skolsituation och stöd gällande omställningen till gymnasiet varit effektiv.

Efter pilotprojektet hade en av eleverna 100 procents närvaro, en andra har ökat sitt deltagande i klassrumsundervisningen samt på rasterna. Här har åtgärderna främst varit relaterade till skolsituationen och grundat sig på nära samarbete med föräldrar och lärare.

En bra allians med föräldrarna anses nödvändig för att hjälpa elever med skolmotståndet. För att etablera en sådan allians måste föräldrar uppleva att teamet är tillgängligt, närvarande, lyhört och kompetent. När eleverna har visat motstånd mot skolan under lång tid har föräldrarna ofta upplevt skam och ensamhet eller försökt ta till åtgärder som inte fungerat.

Samarbete med annan verksamhet såsom vård- och andra relevanta kontakter som eleven har en relation med har visat sig vara av stor vikt.