Vad är det som gör att man mår bra på jobbet?

Arbetsmiljökommittén för hälsa, vård och omsorg (Ahvo) har besökt Magelungen, en behandlings- och skolverksamhet för unga personer med behov av särskilt stöd, för att undersöka vad en bra arbetsmiljö är. På en av verksamheterna i Stockholm träffade och intervjuade vi chefer och personal om vad som gör att de trivs på jobbet.

Om Magelungen

Magelungens dagverksamhet erbjuder barn och ungdomar med skiftande sociala och psykiska svårigheter stöd i sin sociala och känslomässiga utveckling. Magelungen är personalägd och har idag 264 delägare som är utspridda i verksamheterna från Gävle i norr till Helsingborg i söder.

Det som är unikt för Magelungen är kombinationen av behandling och skola. Runt varje elev finns ett team med en mentor, en socionom (samordnare) och en familjeterapeut. Teamet jobbar nära familjen och driver arbetet framåt. De individuella uppläggen görs utifrån behandlings- och skolmål. Ingen elev har en likadan lösning som en annan elev.

Flera yrkesroller i samma klassrum

Konstellationen med olika yrkesroller i varje team är enligt ledningen både en styrka och en utmaning. Många lärare i vanliga skolor är vana att vara själva i sitt klassrum. På Magelungen är det en annan kvalificerad yrkesperson som ska göra ett annat jobb samtidigt som läraren.

– En utmaning är att få ihop de olika yrkesgrupperna och de två olika lagar vi har att följa i vårt uppdrag. Vem gör vad, vem ansvarar för vad och vad väger tyngst? Är det skolan eller  behandlingen som är viktigast? Det är något vi jobbar löpande med, säger Karin Sollermark, verksamhetschef.

Linn Obing jobbar som socionom på Magelungen tycker att rollfördelningen är tydlig. Vilket i mångt och mycket underlättar det stundvis tunga arbetet med ungdomarna.

– Det är väldigt skönt att vi har tydligt uppdelade roller och att man känner att man har kontrollen över det man gör. Jag vet exakt vad jag kan göra i min roll och är det någonting som går utöver detta då hänvisar jag direkt till antingen chef eller lärare om det gäller skola. Sen kan de i sin tur hänvisa vidare till rektorn om det är något som står utanför deras befogenhet.

Viktigt att lära känna varandra

De olika rollerna och elevernas individuella lösningar gör att det är extra viktigt att kommunikationen mellan medarbetarna fungerar. Något som inte alltid varit en självklarhet.

– Kommunikation är bland det viktigaste för vår arbetsmiljö. Dels eftersom vi jobbar med komplicerade saker men också för att vi har olika yrkesroller och olika uppdrag. Från början var det tre enheter som inte kände varandra så väl. Då handlade det mycket om att lära känna varandra och bli trygga med varandra. Vi gjorde allt från att diskutera i tvärgrupper, för att förstå och se saker ur den andra yrkesgruppens perspektiv, till personalaktiviteter såsom afterwork och kick-off, säger Helena Sundholm, behandlingschef.

Att det är nära till samarbete mellan medarbetarna på Magelungen håller läraren Anna von Vegesack med om, något som underlättar när det kommer till att fatta snabba beslut.

– Sådant jag upplevt frustrerande på tidigare arbetsplatser upplever jag inte här. Om jag sitter i ett möte och vi problematiserar något så går vi snabbt vidare till vem som ska göra vad för att lösa det. Det är otroligt tillfredställande att kunna gå framåt och gå vidare.

Flexibiliteten och de korta beslutsvägarna som personalen beskriver beror enligt rektorn Ki Sjöblom på en hög personaltäthet och en gemensam drivkraft som förenar de olika yrkesrollerna.

– Eftersom vi är små och har ganska hög personaltäthet så har vi väldigt stora möjligheter att göra individuella lösningar. Det finns inte en elev här som har likadant schema som någon annan. Det gör att vi har möjlighet att vara snabba och justera om något inte funkar. Även om vi har olika yrkesgrupper så tror jag ändå att vårt mål är precis detsamma, att hjälpa ungdomar som har det tufft. Det är en gemensam grundinställning. Sen behöver vi nå dit, via skolan eller behandlingen.

Frihet under ansvar

Teamen på Magelungen är en central del av arbetet och det är viktigt att arbetsbeskrivningen är tydlig och att den interna kommunikationen fungerar. Behandlingschefen Helena Sundholm betonar vikten av strukturer i organisationen.

– Strukturen är väldigt viktig i våra verksamheter, både personalstrukturen och mötesstrukturen. Det var något av det första jag jobbade med när vi kom hit. Till exempel så är det viktigt att definiera vad syftet och funktionen är vid varje möte. Sen har man också en del frihet att tänka hur man ska gå tillväga i varje team. Vi måste känna att det är vi som är närmast eleven som styr riktningen.

Trots de tydliga ramarna tycker socionomen Linn Obing att det finns utrymme för kreativitet.

– Det jag gillar mest med att vara här är att man har ett stort inflytande över vilka insatser man vill göra. Det finns väldigt tydliga ramar om att det är det här vi erbjuder, men innanför de ramarna finns ett stort kreativt spelutrymme för hur man arbetar med ungdomarna. Det tycker jag är väldigt kul och berikande. Man känner att man skapar något själv.

Även på lärarsidan håller man med om att det finns ett förtroende gentemot personalen.

– Jag upplever att man litar på min kompetens och mina beslut. Man är inte toppstyrd utan det finns en frihet under ansvar. Det är viktigt för det skapar mest stress och en känsla av att man är maktlös och inte kan rå över sin egen situation, säger Anna von Vegesack, lärare.