MUST-verktyg (utarbetade centralt)

I vårt arbete med att utveckla Magelungens skola och ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära använder vi en mängd olika verktyg. Vilket eller vilka  verktyg vi använder oss av beror  dels på vilka roller vi har och dels på var i organisationen vi befinner oss. Användandet styrs såklart även av vem eller vilka det är som ska delta i den aktivitet där aktuellt verktyg används. Då vi talar om vilka verktyg vi använder brukar vi skilja lite på verktyg vi utarbetat själva och verktyg som andra utarbetat. Exempel på verktyg och material vi använder som andra utarbetat är exempelvis Office 365, SchoolSoft, G-suite etc..Till denna kategori hör även tekniska verktyg som exempelvis datorer, Ipads samt övrigt material såsom böcker, texter, screeningtester  etc..

Exempel på verktyg vi själva utarbetat är självskattningsverktyg, observationsverktyg, analys/planeringsverktyg, konkretiseringsverktyg  och bildstöd av olika slag. Att vi utarbetat egna verktyg och eget material genom åren beror helt enkelt på att vi varit tvungna eftersom det inte funnits något färdigt som passat för det arbete vi velat göra. Det skulle kunna liknas med att lärare och pedagoger i sitt arbete med eleverna tvingas till att tillverka egna verktyg och eget material för att nå alla elever på bästa sätt. Liksom lärare och pedagoger får inspiration till sina verktyg och sitt material från en mängd olika håll har även vi som utarbetat MUST-verktygen fått det. Som exempel kan nämnas att inspirationen till vårt verktyg självskattningen  och lägeskollen bland annat kommer från checklistor i Hatties bok ”synligt lärande för lärare” samt från materialet ”index for inclusion” skrivet av Booth och Ainscow.  Ett annat exempel är ”MUST-puff ”som tillkom genom att en av våra rektorer kände att hens lärare behövde få en liten påfyllning kring vad arbetet handlade om och hur de skulle kunna jobba vidare på bästa sätt och vips så skapade vi tillsammans verktyget ”MUST-puff”.

Själva syftet med våra verktyg kan på ett övergripande plan sägas vara att de  på olika vis ska underlätta  för såväl oss som driver eller deltar i utvecklingsarbetet  som för våra elever. För att tydliggöra vilka verktyg som används till vad och av vem har vi försökt att sortera upp våra verktyg och talar om det i termer av ”verktyg utarbetade centralt” och ”verktyg utarbetade lokalt”. 

Verktyg utarbetade centralt ​är således de som arbetats fram av MUST-gruppen tillsammans med eller i dialog med rektorer och lärare. Dessa används både på ett övergripande plan men även lokalt av lärare och rektorer och det är dessa du kan läsa om på denna sida. 

Verktyg utarbetade lokalt ​är i sin tur de verktyg eller det material som lärare och övriga pedagoger runt om på Magelungens skolor arbetat fram och använder i det direkta arbetet med sina elever. Information om dessa  finner du i menyn under rubriken; MUST-verktyg (utarbetade lokalt). 

Som du kommer se finns det många liknelser mellan dessa verktyg och ibland flätas de även ihop,  vilket inte är så konstigt eftersom de alla till syvende och sist syftar till samma sak…d.v.s att förbättra vår skola samt ge eleverna  bättre förutsättningar att utvecklas och lära. Och om eleverna ska få bättre förutsättningar behöver även de som ska utföra  arbetet, det vill säga lärare, rektorer och övrig skolpersonal få bättre förutsättningar att utvecklas och lära. Och med tanke på att alla människor lär på lite liknande vis behöver liknande strategier tillämpas oavsett om det är elever eller personal som förväntas delta eller genomföra något. Det vill säga även vuxna gynnas av tydliga instruktioner, genomtänkta strukturer, checklistor, bildstöd etc.. ​

Liksom lärare i klassrummet anpassar och modifierar sina verktyg och sitt material i mötet med eleverna behöver även vi som arbetar med övergripande MUST-verktyg  anpassa och modifiera dem så att de passar den enskilda skolan, rektorn, läraren eller gruppen bäst.  Oavsett vilket verktyg vi använder oss av så vill vi att de ska leda till  pedagogiska diskussioner, reflektioner och förändringsaktiviteter  som i sin tur bidrar till att våra skolor utvecklas i linje med MUST och att såväl vi som våra elever får bästa möjliga förutsättningar att lyckas med det vi tar oss an.

Med jämna mellanrum bygger vi ut vår verktygslåda ,  justerar verktygen och sorterar upp dem. De verktyg vi använder oss av idag har vi valt att sortera upp i kategorierna skattningsverktyg,  observationsverktyg, analys/planeringsverktyg,  konkretiseringsverktyg och bildstöd. Värt att tillägga är att trots att dessa är uppdelade i olika kategorier finns det gemensamma nämnare som återkommer i samtliga. Exempelvis så stöds det pedagogiska tänket,  samtalet och reflektionen i dem alla förutsatt att man använder dem på ”rätt sätt”.

Skattningsverktyg

  • Verktyg för självskattning (undervisning)
  • Verktyg för lägeskoll ( undervisning)
  • Verktyg för elevskattning ( undervisning)
  • Verktyg för självskattning​ ( arbetssituation)
  • Verktyg för kartläggning av digital kompetens

Observationsverktyg

  • Verktyg för Stödjande observationer

Analys/ planeringsverktyg

  • Verktyg för pedagogiskt samtal ( vad?hur?varför?)
  • Verktyg för pedagogiskt samtal ( MUST-lådorna)
  • Verktyg för Konkretisering av definitioner (Vad innebär MUST här hos oss?)
  • Mall för IT-plan till Magelungens skolor ​
  • Verktyg för analys av kompetenshöjande insatser

Konkretiseringsverktyg

  • MUST-puff

Bildstöd

  • Lektionsstruktur
  • Stödjande strukturer
  • Övergripande planering​

 

Nedan kan ni läsa om var och ett av de olika verktygen eller bildstöden och längst ner på sidan finner de fysiska dokumenten inklusive instruktioner.

 

Verktyg för självskattning

​Syftet med att genomföra denna skattning är att tillsammans titta på, tala om samt reflektera över den undervisning vi erbjuder våra elever.Vi ges möjlighet att diskutera frågor som rör undervisning och lärande samt kan tillsammans fundera över om det är något i vår undervisning eller organisationen runt denna som behöver förändras eller förbättras. I bästa fall får vi även lite nya idéer och tankar som kan leda till att undervisningen blir än mer meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg för alla våra elever.

Verktyg för lägeskoll


Med hjälp av verktyget Lägeskollen kan vi stämma av nuläget i vår pedagogiska verksamhet. Genom att aktivt söka efter goda tecken kan vi få syn på hur eleverna svarar an på den undervisning de erbjuds. Vi får även möjlighet till pedagogiska diskussioner och reflektioner som kan fungera stödjande i arbetet med att förändra och förbättra vår undervisning och lärmiljö i linje med MUST.

Verktyg för elevskattning 


Syftet med elevskattningen är att eleverna själva ska få en chans att analysera och tänka kring den undervisning de erbjuds. De får möjlighet att reflektera över frågor som rör deras undervisningssituation och möjligheter att lära såväl enskilt som med andra. Då elevskattningen även sammanställs och analyseras av mentor/ berörd lärare finns goda möjligheter att använda det som kommer fram i syfte att förändra och förbättra undervisningssituationen för eleven.

Verktyg för självskattning ( arbetssituation) 

Syftet med att genomföra denna skattning är att vi ges möjlighet att reflektera och tänka kring vår egen arbetssituation i termer av MUST. Genom att rektor samlar in och följer upp genomförda skattningar ges även möjlighet till samtal och dialog om vad som fungerar bra samt vad som fungerar mindre bra. Med utgångspunkt i det som kommer fram kan sedan vi sedan tillsammans enas om vad som eventuellt behöver förändras för att arbetssituationen ska bli än mer meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg. Vad som behöver göras, hur detta ska gå till, när detta ska ske, vem som gör vad samt när uppföljning sker.

Verktyg för kartläggning av digital kompetens

Detta verktyg är utarbetat för att rektor tillsammans med sin personal lättare ska kunna undersöka hur kunskapen inom IT, digitalisering och gemensamma Verktyget är utformat som en lista som bidrar till att kartlägga och synliggöra vilka behov som finns och vilka satsningar som bör göras.  Utifrån resultaten kan en plan för IT-utveckling på verksamheten utformas som är förankrad med personal och utformad efter behov (se mall för IT plan i Magelungens skolor)plattformar som finns i Magelungen ser ut.  Syftet är således att rektor ska få stöd i att stämma av och kartlägga hur den digital kompetensen ser ut på skolan/enheten.

Verktyget finns även i digital form. Önskas den varianten kontaktas Emil Josefsson, IT-strateg/samordnare Magelungen Utveckling AB

 

Verktyg för Stödjande/lärande observationer

En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för lärare att anpassa undervisningen och bemöta elevernas förutsättningar och behov är då lärare reflekterar, analyserar och talar om sin undervisning tillsammans med andra.  Detta kan göras på ett flertal olika sätt varav ett är genom stödjande,strukturerade observationer som även rymmer reflekterande samtal. Då det för vissa kan kännas ovant eller obehagligt att bjuda in någon som observerar det man som lärare gör i sitt klassrum med eleverna har vi arbetat fram en struktur för hur arbetet kan/bör gå till samt ett observationsprotokoll som gör att det är lättare att hålla fokus på rätt saker under själva observationen eller deltagandet i klassrummet.

Dessa observationer kan genomföras lokalt genom att lärare eller kollegor besöker varandra eller genom att kontakt tas med skolutvecklare från MUST-gruppen. En fördel med att ta hjälp av skolutvecklare är att det kan vara givande att få ett utifrånperspektiv vilket gör att denne förmodligen ställer lite annan typ av frågor eller uppmärksammar sådant en kollega kanske inte skulle uppmärksamma. Skolutvecklare är även utbildad specialpedagog vilket gör att även detta perspektiv kommer med. Ännu en fördel med att ta hjälp utifrån är att det är en extra resurs vilket gör att pågående verksamhet inte behöver styras om. Under en stödjande observation identifierar och synliggör skolutvecklare goda tecken på MUST vilket leder till att lärare får hjälp att se hur deras undervisning tas emot av eleverna.

Ett alternativ till stödjande observation är lärande observation. Denna sker på liknande sätt som en stödjande observation men skillnaden här är att det i första hand är skolutvecklare som kommer på besök för att lära sig mer om hur man arbetar i ett specifikt klassrum eller på en enhet. Även vid lärande observation brukar dock den observerade läraren få lite nya tankar och funderingar utifrån de frågor som skolutvecklare ställer samt de samtal som förs kring det observerade. Liksom vid en stödjande observation handlar även den lärande observationen om att identifiera och synliggöra goda tecken på MUST.

 

Verktyg för pedagogiskt samtal ( vad? hur?varför?)

Syftet med denna aktivitet är att vi ska tala om och tänka kring vad vi gör, hur vi gör och varför vi gör så. Vi får möjlighet att på ett strukturerat vis reflektera över och sätta ord på hur vi konkret arbetar för att skapa en meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg undervisning. I bästa fall får vi även ökad kunskap och förståelse för varför vi gör som vi gör och hur vi tillsammans kan arbeta för att göra undervisningen och lärmiljön ännu bättre för våra elever.

 

Verktyg för pedagogiskt samtal ( MUST-lådorna) 

Syftet med denna aktivitet är att vi ska analysera och reflektera över våra strategier, knep och metoder i relation till MUST. Vi ges möjlighet att tala om och tänka kring vår undervisning tillsammans och på detta sätt även dela våra erfarenheter och kunskaper med varandra. I bästa fall får vi även lite nya idéer och förslag på  vad som kan vara värt att testa i våra klassrum för att göra vår undervisning ännu bättre för våra elever.

Mall för IT Plan i Magelungens skolor

Denna IT plan är dels en konkret plan för  det övergripande arbetet med  Magelungens fortsatta utvecklingsarbete inom IT och digitalisering  i skolan för åren 2018-2020. Den är således en del av den övergripande IT -strategin för Magelungens skolor ( se under rubriken utvecklingsarbete IT/digitalisering). Då kompetensnivån mellan olika enheter runt om i landet varierar är det upp till rektorerna på varje enhet att konstruera en lokal plan för den specifika enheten med konkreta mål och hållbart utförande för kompetenshöjande satsningar och eventuell implementering av nya plattformar. Denna mall för IT plan  kan därför ses som ett stöd i detta arbete. Vissa satsningar sker centralt, men det mesta arbetet måste ske på berörd enhet och förankras med personalen på plats.IT-planen bör baseras på den kartläggning varje rektor gjort med sin personal med hjälp av verktyg för kartläggning av digital kunskap ( se ovan).

​Verktyg för analys av kompetenshöjande insatser

Syftet med detta verktyg är att underlätta analys av kompetenshöjande insatsers koppling till Magelungens övergripande skolutvecklingskoncept MUST. Då tanken är att alla de satsningar och projekt som sker inom Magelungens skolverksamhet på ett eller annat vis ska kunna kopplas till MUST är det betydelsefullt av vi alltid ställer oss frågan hur de kompetenshöjande insatser eller kurser vi ämnar dra igång eller delta i går i linje med MUST. D.v.s fundera över på vilket vis de bidrar till att undervisningen eller arbetssituationen blir än mer MUSTig.

Verktyget kan användas såväl centralt av de som planerar och driver övergripande utvecklingsarbeten eller lokalt av lärare och rektor.Genom att fundera över och besvara nedanstående frågor ges användaren stöd i att själv göra kopplingarna till våra gemensamma definitioner och tecken på en meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg undervisning eller arbetssituation.

 

 

 

 

MUST-puff

Det vi kallar för MUST-puff är i själva verket ett skräddarsytt seminarie/workshop där innehållet och upplägget görs upp i dialog mellan skolutvecklare och rektor.Dessa utförs av skolutvecklare och brukar vanligtvis ha rubrikerna MUST; skolutveckling, undervisning och lärande samt inkluderande undervisning.  Syftet med dessa puffar är att de ska leda till ökad kunskap, förståelse, delaktighet och engagemang. Att det som sägs och görs under seminariet/workshopen ska leda till att de som deltar känner sig lite lyfta och får hjälp att se vad de redan gör som är bra. Det syftar även till att de som deltar ska gå lite nya idéer och inspiration till att jobba vidare på sin enhet med stöd av MUST-tänket.

En viktig del i detta är att tydliggöra vad i det som görs i verksamheten eller i klassrummet som är MUST, d.v.s konkretisera och göra MUST klassrums/verksamhetsnära.Extra fokus brukar även läggas på det som aktuell skolas valda fokusområde samt om rektor i samråd med skolutvecklare enas om något mer område/tema  som kan behöva lyftas lite extra, exempelvis samarbete i klassrum, skola/behandling, etc…

En första puff brukar inledas med en påminnare/genomgång om vad MUST är, varför vi jobbar med MUST, var vi är nu och hur tanken är att vi ska gå vidare, d.v.s kort om bakgrund till nuläget för att även kunna gå från det stora lite abstrakta MUST till det lilla och mer klassrumsnära. Vad MUST betyder på olika nivåer, för olika personer etc. Tanken är att koppling till det vardagsnära arbetet samt kopplingen till utvecklingsarbetet på aktuell skola på så vis blir tydligare. Vi talar således om skolutveckling, undervisning och lärande på olika nivåer, i olika sammanhang. Vad som är viktigt att tänka på, känna till etc.. Föreläsningsmoment varvas med dialog, parsamtal och små reflektionsövningar. Vi gör även en lite längre samtalsövning i grupp med hjälp utav ett av våra MUST-verktyg.Puffen i sin helhet avslutas med en sammanfattning och reflektion. Gruppen/grupperna lyssnas in och vi och vi summerar vad vi gjort och hur det har varit.

Vid en ”fortsättningspuff” talar vi främst om MUST på skolnivå och klassrumsnivå samt går in än mer på det elevnära arbetet eftersom vi då talar om MUST i termer av inkluderande undervisning. Vi lyfter begrepp som inkludering/inkluderande undervisning hur vi genom att arbeta med MUST i klassrummet/ på skolan ökar möjligheterna för att undervisningen blir inkluderande.  Några nyckelord/begrepp under denna puff är även att lyckas i skolan, delaktighet, samarbete/ samverkan, trygghet och socialt klimat, goda relationer, sviktande motivation, beröm och återkoppling etc.…OCH såklart så används även våra MUST-begrepp (meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg) Även denna tillställning består av en del med föreläsning/föredrag, dialog och samtal och en del där de som deltar jobbar i grupp med hjälp av ett av våra MUST-verktyg. Avslutas med sammanfattning och reflektion.

Om du som lärare eller du som rektor önskar få en MUST-puff lyfter ni först det i lärarlaget och sedan kontaktar ni Susanne Lindberg Åkerberg,  Skolutvecklare & Specialpedagog i Magelungen .

Bildstöd

​Under åren som arbetet med MUST pågått har vi utarbetat och  använt oss av en hel del bilder som komplement till talad eller skriftlig information då vi kommunicerat sådant som rör MUST och skolutveckling i Magelungen. Anledningen till det är att vi vet att många människor har såväl lättare att förstå samt minns bättre om man använder bilder som ett komplement till tal eller skrift.

Liksom våra övriga verktyg har även våra  bilder under åren förfinats och justerats allteftersom och den respons vi brukar få är just att de fungerar stödjande både då det gäller förståelsen och förmågan att minnas det vi talar om.

Då vi även fått frågor om vi inte kan dela våra bilder/bildstöd så att även andra kan använda dem eller ta inspiration av dem har vi än mer aktivt börjat dela dem såväl analogt som digitalt. Till våra bilder finns även förklaringstexter så att den som är intresserad kan läsa och ta del av hur tanken bakom dem är.

 

Lektionsstruktur

En bild som vi skolutvecklare brukar använda då vi talar med våra lärare och rektorer om betydelsen av att ha en väl genomtänkt lektionsstruktur är den som vi kan se  nedan. Att vi ofta talar om lektionsstruktur hänger samman med att det är så otroligt viktigt för våra elever att det finns en tydlig och väl genomtänkt lektionsstruktur eftersom det ökar deras möjligheter  att närvara och delta på bästa sätt. Som vi kan se på bilden är det inte någon detaljerad beskrivning eftersom vi tänker att lektionsstrukturen behöver se lite olika ut i Magelungens skolor eftersom elevernas förutsättningar och behov ser lite olika ut men att det ändå är vissa centrala ingredienser som alltid bör finnas med och att den enskilda skolan och dess lärare tillsammans med rektor enas om en struktur som passar deras elever bäst. 

Då vi tänker att en väl genomtänkt lektion som innefattar dessa delar  i mångt och mycket kan vara nyckeln till att göra undervisningen såväl meningsfull som utvecklande, stimulerande och trygg brukar vi även benämna denna struktur som en ”MUSTig lektion”.

Det vi kan se på bilden är att en MUSTig lektion eller en bra lektionsstruktur bör innefatta tre viktiga delar; Inledning, aktivitet och avslutning. Under inledningen bör eleverna få svar på frågor som: vad ska vi/jag göra? hur ska det gå till? varför ska det göras? med vem? när? hur länge? vad händer sen? Vad är lektions mål/vad förväntas jag klara av? vilka är här/inte här? Om eleven får svar på dessa frågor ökar möjligheterna att eleven förstår meningen med som ska göras, på vilket vis det ska gå till, vad som förväntas under lektionen och vad som händer sen. På detta vis synliggörs eller tydliggörs sådant som annars kan riskera att förbli osynligt för eleverna d.v.s lärarens tankar med lektionen eller själva strukturen för hur en lektion eller ett aktivitetspass av något slag vanligtvis är uppbyggt.

För många elever som har svårt att förstå det outtalade eller svårt att känna eller förstå tid kan detta vara mycket betydelsefullt för att de ska klara av att delta under en hel lektion eller delta i det som förväntas göra. En  tydlig inledning som ger svar på betydelsefulla frågor kan även bidra till att skapa ett ökat lugn och känsla av trygghet. Vilket även det påverkar förmågan att närvara och delta på lektionen.  Exakt på vilket vis detta presenteras eller kommuniceras beror på elevernas behov och förutsättningar och baseras således på såväl  pedagogiska utredningar som åtgärdsprogram och överenskommelser om extra anpassningar. ​

Under nästa del, aktivitetsdelen, kommer själva arbetspasset då eleverna förväntas arbeta aktivt med det lektionen handlar om. För att lektionen ska kännas eller bli meningsfull, utvecklande, stimulerande och trygg bör denna del bjuda på variation både gällande metoder, material, innehåll, nivåer, arbetskonstellationer, redovisning och bedömning. Utan dessa ingredienser är det svårt att nå alla elever på det sätt som just de behöver för att utvecklas och lära på bästa vis. Även i inledningen behöver såklart detta tänk finnas med för hur ska annars alla elever kunna ta till sig det läraren försöker förmedla.Och liksom inledningen behöver själva aktivitetsdelen grunda sig i de behov och förutsättningar som  råder bland eleverna i aktuell grupp. Så även denna del behöver ta sitt avstamp i såväl pedagogiska utredningar som åtgärdsprogram och överenskommelser om extra anpassningar​.

Sist men inte minst bör det finnas en tydlig avslutning som även ger utrymme för någon slags sammanfattning och reflektion där eleverna såväl individuellt som med andra får möjlighet att tänka tillbaks och sätta ord på vad de gjort, vad de lärt/blivit bättre på, hur lektionen var samt vad som är viktigt att tänka på till nästa gång eller till nästa lektion. Även denna del bör såklart ha med variationstänket för att alla elever ska lyckas på bästa sätt.  ​Och även här behöver sättet att göra detta på utgå ifrån elevernas specifika behov och för​utsättningar.

Som vi kan se på bilden finns även bubblor som lyfter fram sådant som är viktig att beröra då man talar om lektionsstruktur. Först och främst kan vi se att det står kommunikation och det syftar till att man alltid behöver fundera över på vilket sätt lektionens innehåll och struktur kommuniceras till eleverna. Vanligt är att det sägs eller skrivs  på tavlan men viktigt är att komma ihåg att komma ihåg att använda flera  sätt att kommunicera. Exempelvis genom att förstärka tal och skrift med bilder samt att vissa elever kanske behöver får det presenterat enskilt, d.v.s riktad kommunikation  just till dem.

Vi kan även se att det i en bubbla står delaktighet och gemenskap och anledningen är att det kan vara värt att tänka till lite extra hur man ska åstadkomma det. Detta kan vara extra viktigt att tänka på i ett klassrum där många elever arbetar med lite olika saker på olika nivå. Ett sätt att få till det på är genom att göra någonting under lektionen där alla på något vis blir delaktiga i något gemensamt som sker under lektionen. Exakt i vad och hur mycket måste såklart styras av elevernas behov och förutsättningar och såklart vara något som alla klarar av.För en elev som just har börjar i skolan och tränar på att vara i klassrummet kan det  räcka med någon liten aktivitet som gör att känslan av att tillhöra en grupp och ta del av ett lärandesammanhang uppstår.

I nästa bubbla står det samarbete och organisation och med det menas att det kräver en hel del samarbete och tanke kring hur man organiserar sig för att få till en riktigt bra lektionsstruktur som gynnar elevernas lärande på bästa sätt. För att alla elever ska kunna närvara och arbeta på bästa sätt krävs exempelvis ofta att det är två vuxna i rummet så att en kan fokusera på att leda lektionen och en kan stötta eleverna lite extra då det behövs samt vara lärarens ”hjälpögon” och se på det som sker i rummet utifrån ett annat perspektiv än lärarens. . Och ska alla elever få en undervisning som på bästa sätt är anpassad och varierad efter just deras specifika behov och förutsättningar behöver med stor sannolikhet även läraren få hjälp eller möjlighet att samarbeta med  specialpedagog/speciallärare och/eller lärarkollegor  eller annan personal vid såväl planering som genomförande och uppföljning. Detta bidrar således till att man behöver lyfta detta med tid för gemensamt arbete tillsammans med rektor för att se hur förutsättningar ser ut och vad som eventuellt kan behöva justeras för att det ska bli så bra som möjligt.

Och här kommer även de två sista orden, d.v.s planering och prioritering in. För som allt annat handlar det om att både planera och  prioritera då det gäller tid, energi och resurser och värt att påpeka är att lärare kan spara så mycket tid och energi på att faktiskt avsätta tid att fundera över hur lektionsstrukturen ser ut och framförallt göra det tillsammans med sina kollegor så att man kan göra ett rejält jobb kring detta.  För många elever är det dessutom  otroligt gynnsamt att lektionsstrukturen ser liknande ut på alla lektioner så att det är värt att lägga lite tid och tanke på hur en gemensam ram kan se ut.  Detta gäller framförallt elever som har vårt att generalisera och om de då endast behöver lära in en struktur kan de lägga så mycket mera energi på att lära sig det som förväntas.

Prioritering handlar ju även om att rektor tillsammans med personalen behöver prioritera och se över hur man organiserar sig under lektionerna så att de personer som finns att tillgå används på bästa sätt. Man behöver med andra ord göra en planering  som justeras och ses över med jämna mellanrum. I begreppet planering ryms även betydelsen  av att se över så att lärarna har  tillräckligt med tid att såväl planera som förbereda, genomföra och följa upp sina lektioner.

OM du vill ha denna bild i litet format för att använda som bildstöd i samtal eller för egen planering och reflektion så finner du det längst ner på sidan.

 

Stödjande struktur 

En av de bilder som har hängt med från början är denna bild som synliggör den stödjande struktur vi tänker att vi tillsammans behöver bygga upp för att såväl elever som personal ska lyckas lära och utvecklas på bästa sätt.

Som vi kan se på bilden visar den en trappa med tre steg där varje steg även symboliserar ett område eller en domän som är viktigt att man tänker till lite extra kring för att en elev ska lyckas med sin skolgång på bästa sätt. För att kunna tydliggöra det vi talar om rymmer bilden i sig även små bilder som visualiserar det vi talar om. Några av dessa bilder är autentiska bilder från verksamheterna vilket gör att igenkänningsgraden och känslan av delaktighet ökar. Som tidigare nämnts så tänker vi ju  även att det är stödjande för minnet om även vi blandar skriven text med bilder eftersom många människor har en viss förmåga att minnas bättre om man även sett en bild av ett föremål eller det som ska förklaras.

Som vi ser symboliserar det första steget skola, det andra undervisning och det tredje kunskap. Med det menas att eleven först och främst behöver få tillgång till en skola som hen kan eller vill gå till. ​Men det räcker ju inte att eleven bara har en skola att gå utan hen behöver även få tillgång till en undervisning som är anpassad efter såväl förutsättningar som behov så att eleven även kan lära den kunskap eller de färdigheter och de förmågor som krävs för att hen ska utvecklas i riktning mot kunskapskraven.​

Vi brukar även tala om denna bild i termer av att den visualiserar den stödjande struktur som behöver byggas upp kring eleverna och på ett vis kan man säga att Magelungen i sig är en sådan struktur för utan Magelungen hade eleverna kanske inte haft någon skola att gå till.​​

För att Magelungens skola ska fungera stödjande så krävs dock att det inom skolan finns stödjande strukturer eller rutiner för hur eleven ska kunna ta sig till skolan och gå på lektionerna. Exempel på det kan vara att eleven placeras i skolgrupp där det finns det slags stöd som just den eleven kan behöva för att ta sig till skolan och utvecklas på bästa sätt. I vissa fall innebär det att eleven placeras i en skolgrupp som går under benämningen heldag där eleven även erbjuds förstärkt social färdighetsträning och får tillgång till en stödperson som kallas samordnare.  Samordnaren stöttar eleven på en mängd olika sätt och vanligt är att samordnaren i början kan behöva möta upp eleven utanför skolan så att hen lättare ska klara av att ta sig dit i tid. Utöver det kan eleven även behöva ett anpassat schema med få lektioner i början som sedan sakta men säkert byggs på allt eftersom eleven klarar av att närvara på de aktiviteter och de lektioner som man enats om.  Ett anpassat schema som även är färgkodat och / eller innehåller bilder så att eleven kan tolka och förstå sitt schema.

Vid behov får eleven det digitalt eller uppsatt vid sin bänk för hög tillgänglighet. Eleven får hjälp att ta med rätt material till lektionen genom att det förvaras i mappar som har samma färg som lektionerna. Eleven kanske även behöver ha ett hemklassrum så att materialet kan förvaras i den egna bänken om hen har stort behov av förutsägbarhet och trygghet. Det schema eleven förväntas följa gås även igenom på det sätt som eleven har behov av, vilket kan innebära såväl individuell som ofta återkommande genomgång och/eller genomgång tillsammans med klasskamraterna vid gemensam morgonsamling. Den eller de lärare/personal eleven främst kommer att träffa får hen i lagom takt lära känna och skapa en trygg och tillitsfull relation till.

För att detta ska fungera krävs det att de lärare eller den personal som ska arbeta kring eleven har den tid eller de kunskaper de behöver för att kunna göra detta. Det tar exempelvis tid att göra individuella scheman, lära känna eleven eller att skapa en trygg och tillitsfull relation. Av betydelse är då att berörd personal tillsammans med rektor undersöker hur tid och kompetens att skola in den nya eleven ser ut. Det kanske kan vara så att läraren eller samordnaren behöver få hjälp av specialpedagog för att ta hand om resten av gruppen. upprätta scheman eller strukturera upp arbetsmaterialet i mappar.

Viktigt inom denna domän är även att sätta ord på och tydliggöra vad ett anpassat schema innebär för en elev på kort sikt och på lång sikt. Det vill säga att det på kort sikt innebär att eleven får hjälp att fokusera på några få saker i bästa fall kommer tillbaks till skolan men att det på lång sikt innebär att eleven missar mycket undervisning. Betydelsefullt är därför att man redan från början talar om vad eleven har för målsättning, d.v.s vad hen vill uppnå dels med sin skolgång i Magelungen men även vart eleven vill sen. I dessa samtal är det effektivt att ha med sig exempelvis en studie – och yrkesvägledare som kan klargöra för såväl elev som förälder, lärare och uppdragsgivare vad som behövs för att komma in på olika utbildningar eller vad det finns för olika alternativ efter grundskolan.

Om vi sedan går vidare till nästa steg som är undervisningsdomänen så handlar det om att bygga strukturer som gör att eleven kan ta del av och följa med i undervisningen som hen erbjuds. Som bilden visar är betydelsefulla delar inom denna domän dels själva rummet där undervisningen sker och dels vilka verktyg eller vilket material som används samt hur lektionen och det som ska göras struktureras upp. Värt att tänka extra på inom denna domän är bland annat ljud, ljus, ventilation, väggar, hyllor, inredning och fönster. Om dessa aspekter inte tas i beaktande kan risk uppstå att elevens förmåga att följa med i undervisningen eller göra det som förväntas försämras. Ett exempel kan exempelvis vara att en elev blir distraherad eller stöd av om det förekommer störande ljud eller dofter eller om hyllorna i klassrummet är belamrade med saker som drar till sig elevens uppmärksamhet. Hjälpsamt i sådana lägen kan vara att personalen tillsammans gör en kraftansträngning och ser över lokalerna. I vissa fall kan det även vara bra att ta hjälp av någon extra kunnig inom området. Exempelvis en specialpedagog eller rådgivare från SPSM.

Man kan även behöva se över möblering och inredning i klassrummet så att den verkligen stämmer överens med de olika elevernas behov och förutsättningar samt är ändamålsenlig för det arbete eller de aktiviteter som ska ske. Ibland är det exempelvis bra med traditionell möblering medan det i andra fall kan vara bra med en möblering som bjuder in mer till samtal. Lämpligt kan därav vara att ha lite olika möblemang och tänka lite ”rum i rummet” i så att man kan förflytta sig beroende på aktivitet. Då det finns elever med starkt rörelsebehov kan det även vara bra att ha lite alternativa bänkar eller bord så att eleverna såväl kan sitta som stå eller kanske ligga på mattan och jobba.

Utöver detta behöver ju eleverna även få tillgång till olika slags tekniska eller kompensatoriska verktyg som gör att de kan arbeta och ta till sig undervisningen på bästa sätt. Här talar vi såklart om att det behöver finnas såväl datorer som Ipads som olika slags program men även att det behöver finnas uttalade förväntningar och stöd kring hur eleverna ska hantera dessa. Sist men inte minst behöver lektionen som helhet och det som ska göras brytas ner och struktureras upp på ett sätt som möjliggör för eleverna att delta och göra det som förväntas. Här handlar det om allt ifrån att strukturera upp lektionen så att den har en tydlig inledning, en aktivitetsdel och en tydlig avslutning till att bryta ner varje uppgift eller moment till hanterbara delar för eleverna. Om allt detta ska bli möjligt krävs återigen att rektor tillsammans med sina lärare och övrig personal ser över hur förutsättningarna ser ut och vad som eventuellt kan behöva göras inom undervisningsdomänen.

Det sista steget i trappan som även symboliserar kunskapsdomänen handlar om att eleverna inte bara behöver få tillgång till en undervisning som de kan följa med och ta del av utan att undervisningen även har ett innehåll som gör att de kan utvecklas och lära på bästa sätt. De behöver så att säga kunna förstå och hantera stoffet som undervisningen behandlar.  Som vi ser på bilden handlar det bland annat om att undervisningen behöver handla om rätt saker och  ligga på rätt nivå för varje enskild elev. De behöver så att säga utmanas lite lagom för att kunna ta sig ut sin komfortzon där de känner att de kan och behärskar till att våga prova på lite svårare saker och på så vis även lära sig lite nytt.

För att detta ska bli möjligt behöver läraren ha god kunskap om var varje elev befinner sig och med tanke på att många elever som kommer till Magelungens skolor har haft en bristfällig skolgång behöver läraren göra ett gediget kartläggningsarbete. För att detta arbete ska bli så bra som möjligt behöver läraren även ta hjälp av övriga professioner på skolan så att man tillsammans med elev och förälder kan skapa en slags helhetsbild av elevens nuvarande kunskaper, förmågor och färdigheter. För att kunna anpassa såväl undervisning som stöd och bemötande på bästa sätt behöver kartläggningen även innefatta såväl styrkor som utvecklingsområden både då det gäller ämneskunskaper som kunskaper, förmågor och färdigheter som krävs för att kunna fungera i ett klassrum med andra elever. Som ett stöd i detta arbete har vi skolutvecklare i samråd med några lärare och rektorer utarbetat ett omfattande material för pedagogisk utredning/kartläggning.

För att förstå och hantera stoffet behöver eleverna som nämnts tidigare få hjälp att strukturera upp stoffet men även få goda möjligheter att såväl repetera som reflektera och på olika vis använda det lektionen handlat om. Som vi kan se på bilden kan ett effektivt sätt att göra detta på vara att använda sig av olika slags visuellt stöd som exempelvis checklistor eller bilder  som stödjer elevernas minne eller ökar deras förmåga att förstå och ta till sig lektionens innehåll. Och återigen är det här betydelsefullt att tala om och identifiera vilket stöd eller vem läraren kan behöva samarbeta med eller få hjälp av för att åstadkomma detta. 

​Med hjälp av denna bild försöker vi även konkretisera att detta tänk kring stödjande struktur behöver gälla även för rektorer och skolpersonal för att det ska bli MUSTigt för dem. De behöver så att säga hållbara scheman, fungerande rum för arbete och reflektion samt få stöd och hjälp så att de kan utföra sitt arbete på bästa sätt samt  delta i och tillgodogöra sig olika slags kompetenshöjande insatser på ett sätt som gynnar deras lärande. Detta brukar vi även benämna som att våra lärare och rektorer behöver ha en stödjande struktur för att själv kunna skapa och fungera som en stödjande struktur för sina elever och för varandra. 

Av den anledningen brukar vi använda oss av våra definitioner och tecken på MUSTig undervisning alternativt MUSTig arbetssituation då vi planerar upp olika slags aktiviteter eller tänker kring hur den övergripande organisationen ser ut. Detta gör  att det blir lättare för oss att inta ett MUSTigt förhållningssätt. Vi tänker nämligen att man behöver agera MUSTigt  för att kunna skapa MUST för andra…​

OM du vill ha denna bild i litet format för att använda som bildstöd i samtal eller för egen planering och reflektion så finner du det längst ner på sidan.

 

Övergripande planering

Då ett sätt för oss att skapa  MUST för andra handlar om att tydliggöra vart vi är på väg samt hur det ska gå till har skolutvecklare samt MUST-grupp tillsammans med skolchef utarbetat en övergripande planering. Denna planering innehåller kort information om de satsningar eller projekt som är igång och som på något vis organiseras centralt och berör alla skolor.  Planeringen som endast är översiktlig går i linje med Magelungens skolors prioriterade målområden/kvalitetsområden, löper över tre års tid och gås med jämna mellanrum igenom, revideras  och uppdateras. Det som finns med i denna planering är sådant som vi alla behöver tänka lite extra på samt ha med våra diskussioner,  beräkningar och planeringar.Som ni kan se på bilden så är informationen i planeringen kortfattad och för den som vill läsa mer om varje del / område så finns den informationen digitalt på Magelungens SharePoint/Intranät  (Skolutveckling; MUST)

En viktig funktion med den övergripande planeringen är att synliggöra vad som redan är igång så att vi inte startar igång en massa nytt innan vi avslutat det vi håller på med. Anledningen till det är helt enkelt att vi vet att för mycket nytt på en gång kan leda till såväl förvirring som irritation, stress och oförmåga att klara av det som förväntas.

Planeringen används såldes även som ett verktyg för oss i vårt arbete med att begränsa  vad vi drar igång  i våra skolor. För samtidigt som vi vill att utvecklingsarbeten och projekt ska ske såväl lokalt som centralt vill ju att det ska bli såväl meningsfullt som utvecklande, stimulerande och tryggt för de som ska vara med i eller utföra arbetet. Det vill säga att de får de förutsättningar de behöver för att kunna delta och lära på bästa sätt.

Av den anledningen brukar vi se över hur tilltänkta projekt eller satsningar  går i linje med övriga saker som redan är igång. Vi för dialog om när det kan vara läge att sätta igång, vilka som berörs och på vilket vis det ska gå till och vem som ansvarar såväl lokalt som centralt. För att det ska bli så bra som möjligt försöker vi föra denna dialog med såväl skolchef som rektorer, lärare och övriga som kan beröras av det som ska ske.  Det som är på gång brukar även processas i såväl MUST-grupp som rektorsgrupp och hos skolledning. Det slutgiltiga beslutet om och när ett projekt eller satsning ska dra igång tas dock av skolchef.

Förutom att den används som ett verktyg i arbetet med att begränsa så används den även under avstämnings, uppföljnings och utvärderingsmöten för att vi inte ska riskera att glömma bort att följa upp och stämma av hur det går med våra olika satsningar och projekt.

 

 

 

 

Kontaktpersoner

Susanne Lindberg Åkerberg

Skolutvecklare/Specialpedagog


susanne.lindberg@magelungen.com

Anna-Karin Broström

Rektor/Specialpedagog


anna-karin.brostrom@magelungen.com