Modell, teori och metoder

Behandlingshemmets modell, arbetssätt och metoder bygger på ett ”flerdimensionellt behandlingsperspektiv”.

Detta innebär att flera teorier och metoder kan användas inom ramen för behandlingen. I behandlingshemmens modell ingår följande:

Boende

I boendet ingår omsorg, stöd i dagliga rutiner som väckning, måltider, hygien, planering, utflykter och aktiviteter. Det finns alltid personal som stöttar när svåra situationer uppstår, som man kan tala med, umgås och vara tillsammans med.

Skola

Magelungen har en friskola med behöriga lärare. Varje behandlingshem har skola med lärare där ungdomarna bildar en undervisningsgrupp. Skolan och behandlingshemmet samarbetar i hög grad, till exempel arbetar behandlande personal i skolan tillsammans med lärarna. Behandlarna finns där till exempel för att ge stöd när någon inte orkar, tappar koncentrationen eller behöver hjälp med att hantera svåra känslor. I den individuella studieplanen kan det ingå att läsa ämnen eller kurser på andra skolenheter inom Magelungen.

Det är också möjligt att ha en skolgång utanför Magelungen.

Familjeterapi

Vi eftersträvar att samarbeta med varje ungdoms familj och nätverk med hänsyn till hur olika familjer kan vara och vad ungdomarna och deras familjer kan ha varit med om. Regelbundna familjesamtal erbjuds för att ge stöd i situationen familjen befinner sig i, för att öka förståelsen för varandra och för att hitta vägar mot en bättre tillvaro.

Individualterapi

Alla ungdomar erbjuds en egen samtalskontakt med utbildad terapeut. Samtalen utgår från vad ungdomen vill och har behov av. Samtalen kan undersöka svåra händelser och upplevelser, många gånger sådant som händer mellan människor eller det som pågår här-och-nu. Samtalen genomförs också på ett sätt som anpassas efter varje ungdom, till exempel kan det vara lättare att ta en biltur tillsammans än att sitta i ett rum.

Grupp

I behandlingshemmen ingår även gruppforum. Dels har vi möten för att ge ungdomarna information och möjlighet att ta upp frågor och önskemål, men också grupper i psykoedukativt syfte, för att ge ungdomarna användbar kunskap om och förståelse för mentalisering på en allmän nivå.

 

Teori och metoder

Behandlingshemmen arbetar i en miljöterapeutisk tradition och vår främsta metod är mentalisering, MBT (Mentalization Based Treatment).

Mentalisering – vår metod och förhållningssätt

Metoden går ut på att träna och stärka ungdomens förmåga att mentalisera. När vår förmåga att mentalisera är god, stark, blir vi bättre på att uppfatta, identifiera olika känslotillstånd. Hos oss själva, men också hos andra. Att identifiera olika känslor som finns inom oss samt ge uttryck för dem är ett första steg mot att bättre kunna reglera dem. Med en ökad mentaliserings-förmåga blir vi bättre på att uppfatta missförstånd, bättre på att tolka vår omgivning på ett mer adekvat sätt. Vi ser nyanser och det vi tolkar blir inte så svart eller vitt. Detta gör att vi kan reglera våra känslor lite bättre. Vi blir också bättre på att samarbeta, förstå andra och vad de menar och vill. Lyssna på andra samt förstå deras perspektiv utan att helt tappa bort oss själva. Vi blir bättre på att ha relationer som blir varaktiga och håller för svårigheter.  Något som är livsviktigt för oss.

Vi använder metoden i princip hela tiden, och den blir då delvis mer som ett förhållningssätt. Detta innebär att vi försöker bekräfta, validera det som ungdomen känner. Vi är nyfikna på vad ungdomen tänker och känner, hur ungdomen har uppfattat en situation. Vi försöker tillsammans med ungdomen utforska och undersöka olika saker som hänt, olika situationer för att få span på olika perspektiv på samma situation. Alla situationer som uppstår under en dag, stora som små används för att på ett konkret sätt träna förmågan att mentalisera. Personalen behöver anpassa interventionerna utifrån ungdomen, vem han eller hon är och hur ungdomens egen mentaliseringsförmåga ser ut just då. Den individanpassas alltid. Ibland räcker det med att bekräfta och inte göra så mycket mer, ibland behöver vi vara mer nyfikna, främst för att ungdomen skall bli nyfiken på sig själv, sina egna känslor och reaktioner. Ibland behöver vi ha ett större fokus på känslor. Ibland arbetar man mer med tankarna. Och ibland behöver vi utmana ungdomarna avseende hur de uppfattat och tolkar oss och våra avsikter. En viktig del i mentaliseringsbaserat arbete handlar om förmågan att reparera då det blivit konflikt eller missförstånd. Där blir personalens delaktighet viktig då det gäller att ta på sig sin del av konflikten, missförståndet och därmed vara en modell, förebild.

Metoden används också i individualterapin och familjeterapin. Och även i de gruppforum som ingår i vår modell. Det ingår också pedagogiska inslag där man pratar om mentalisering på ett pedagogiskt och undervisande sätt.

Metoden utvecklades från början i England och riktade sig då mot patienter med s.k. borderlineproblematik. Idag används den även när det gäller andra svårigheter. Det har forskats och det forskas på den och den har visat bra resultat.

Vår förmåga att mentalisera, att orka tänka och känna på ett adekvat sätt brister lite då och då. Det händer oss alla. Speciellt i situationer där vi känner oss pressade, stressade, oroliga, rädda. Ungdomarna som är hos oss tappar nog mentalieringsförmågan lite oftare än andra. Och det får större konsekvenser när de gör det. Exempelvis vill de då kanske skada sig själva, eller andra. Eller så vill de göra något annat som är destruktivt och förstörande. Oftast för att få slut på ett outhärdligt, inre känslomässigt tillstånd.

Efter en tid hos oss brukar förmågan att mentalisera bli bättre. Man kan förstår att världen inte alltid är som man tror, att det kan finnas annat som man inte riktigt sett. Man kan skilja på känslor och tankar och förstå att verkligheten kan vara annorlunda än hur man själv upplever den. Det som händer en, får då inte lika stora följder. Förmågan att reflektera blir bättre. Det blir lite mindre dramatiskt. Då kan man klara svåra situationer som tidigare fick en att ”brista”. Vi märker hos ungdomar som varit hos oss en längre tid att de ”hänger ihop” på ett bättre sätt. De kan koppla känslor till olika skeenden, förstå känslorna utan att behöva agera. De kan använda känslorna konstruktivt för att exempelvis uttrycka behov eller sätta gränser för sig själva.

Vi tycker att MBT, Mentaliseringsbaserat arbetssätt är en metod som passar vår målgrupp. Den är mild, den anpassas utifrån varje enskild ungdom, den går att använda i de flesta situationer som uppstår under en dag vilket gör att ”träningsarenan” blir stor. Ungdomarna som är hos oss är ganska känsliga, med bräcklig självkänsla och tål inte för mycket av konfrontativt förhållningssätt, därför tycker vi att MBT är en lämplig metod för ungdomarna som är hos oss.

Om du har frågor eller undringar kring MBT och hur vi arbetar får du gärna fråga oss. Vi tycker om att prata om mentalisering.

Personalen på Magelungen HVB.

 

 

Våra enheter

Nedan hittar du våra enheter tillhörande detta område.